(Svenska) Stärk din relation med vardagstekniker

Stärk din relation med vardagstekniker

Ofta anstränger vi oss att göra vår partner glad i början av relationen. Efter ett tag är det däremot vanligt att vi slutar anstränga oss vilket ofta leder till att relationen är sämre rustad att klara sämre perioder.

Du kan med hjälp av följande tekniker aktivt öva på att ge näring åt relationen:

1. Ring korta samtal under dagen eller skicka sms då och då med bekräftande innehåll.

2. Ge din partner en kram eller ta initiativ till annan närhet varje dag.

3. Tänk på att då och då handla en tidning,choklad, en blomma etc. till din partner för att visa att du tänker på att göra honom/henne glad.

4. Ha ritualer när ni säger hejdå eller god natt genom en puss eller kram.

5. Försök att boka några minuter varje dag för att höra hur din partners dag har varit. Om det inte är genomförbart varje dag, sitt nära, se en film tillsammans etc.

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut
www.kbtemanell.se

(Svenska) Psykopater är egocentriska och grandiosa (narcissistiska)

Psykopater är egocentriska och grandiosa 

Narcissister behöver inte vara psykopater men däremot är psykopater alltid även narcissister. De är uppfyllda av sig själva, de utgår enbart från sina egna behov och de kör över andra utan skuldkänslor. Med tanke på att de anser att de har rätt till mer än andra tycker de inte att det finns någon anledning till att få skuldkänslor. Dessutom har psykopater ingen förmåga att känna skuldkänslor. De uppfattar känslor på ett mekaniskt sätt. De lär sig när de ska visa vissa känslor  utan att känna dem.

Narcissismen gör att psykopater kan verka fräcka, dominanta och självsäkra. De avskedar ofta sina advokater för att de anser att de kan mer (läs mer i Psykopatens värld av Robert Hare). Självsäkerheten och charmen kan göra att många uppfattar psykopaterna som karismatiska.

Psykopaterna känner sig sällan så besvärade av sina problem. De ser problemen som otur och att de är andras fel. Eftersom psykopaterna tror på sina talanger kan de i vissa fall försöka realisera sina planer, ofta med någon annans pengar.

När psykopaterna berättar sina historier och höjer sig själva till skyarna, motsäger de ofta sig själva vilket är typiskt för dem. De kan t.ex. säga något fint om sin mamma för att några meningar senare smutskasta henne (Läs mer i Psykopatens värld av Robert Hare).

Monica Emanell,leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag tappar kontrollen över mitt beteende när jag är arg och säger saker till min partner som jag sedan ångrar

Jag tappar kontrolen över mitt beteende när jag är arg och säger saker till min partner som sedan ångrar

Ilska är en sund känsla och hjälper oss att sätta gränser och att inte tillåta att vi blir överkörda.
Många av oss har pga. olika omständigheter svårt att hantera våra känslor. Vissa kan kontrollera sina känslor relativt bra i alla relationer utom när det handlar om relationen till en partner.
Om du ofta hamnar i situationer där du säger saker till din partner som du sedan ångrar är mitt råd:

— Skriv ner återkommande saker som triggar dig att tappa kontrollen. Inträffar situationerna oftare när du sover dåligt, åter dåligt, när du har känt dig överkörd en period, när du inte haft egen tid på ett tag etc.?
– Skriv ner vad som är mer ok att säga till din partner när du är arg och vad som du absolut inte vill säga mer.
Saker du kanske tycker är mer ok kan vara “Jag tycker att du har betett dig illa, jag tycker att du har betett dig idiotiskt, jag tycker att du har betett dig svinaktigt, jag tycker att du har kört över mig etc..
Saker som inte är ok kan vara “du är ett vidrigt svin och jag hatar dig”, “jag hatar dig och jag vill aldrig mer se dig” , “jag föraktar dg och vi passar inte ihop”.
– Var generellt försiktig med att säga saker du inte menar. Om du t.ex. egentligen vill vara tillsammans med din partner bör du undvika att säga att du aldrig mer vil se honom/henne eller att ni inte passar ihop. Får han/hon höra det för ofta kan det i vissa fall aktivera tankar om att det faktiskt kan vara så att ni inte passar ihop.
– När du i fotsättningen vet att högrisksituationer inträffar, dvs. de situationer du skrivit upp är riskabla för dig, Ha en färdig plan inför hur du ska hantera impulser du kan få. Det kan t.ex. handla om att du är beredd att när du får impulser om att attackera din partne med verbala slag under bältet, ska du säga att du måste ta en promenad och att ni kan prata vidare om en stund.
– Andra strategier kan vara att bestämma dig för att säga “vi får prata om det här ämnet senare när båda är lugnare”, “jag håller inte med dig och jag får lust att säga elaka saker men jag kommer inte att göra det”, “jag kommer nu att välja att börja prata om något annat så får vi ta den här diskussionen senare” etc.
– Tänk “jag ska säga alla saker jag vill säga om en stund men inte nu”, dvs. senarelägg de du vill säga. Det som ofta händer är att du sannolikt inte kommer att vilja säga elakheterna senare, du komer i alla fall kunna lägga upp orden på ett annat sätt.
– Tänk på hur dåligt du brukar känna dig när du efter konflikten sitter med skuldkänslor och ångest över allt du har sagt.
– Om du har misslyckast med din plan och sagt saker du ångrar, gör upp en ny plan, be om ursäkt och kritisera inte dig själv eller om du inte kan agera inte på de kritiserande tankarna.
Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut
www.kbtemanell.se

(Svenska) Förbättra din självkänsla “jag har låg självkänsla” – Hemuppgift 11

Förbättra din självkänsla – Hemuppgift 11

Förra veckan hade du i hemuppgift att jobba med eventuella skuldkänslor.

Om du har problem med idn självkänsla är det sannolikt att du tycker att det är jobbigt att undvika konfrontationer med människor. Anledningen kan vara att du är orolig att andra ska bli arga på dig, att det du vill eller har att säga inte är så mycket värt, att du ska verka dum, att du ska såra den andra personen etc.

Till nästa vecka har du i hemmupgift att:

– Fundera på och skriv ner situationer från den senaste tiden där du tycker att du inte har sagt vad du tycker.

– Väg fördelarna och nackdelarna med att säga vad du tycker och välj på det sättet ut situationer där du anser att du skulle må bra av att säga vad du tycker.

– Välj en eller några situationer och skriv ner vad du vill säga. Håll dig till ämnet och undvik att kalla den andra personen elaka saker utan säg något i stil med “när du sade … kände jag mig”. Börja och avsluta gärna med något bra den andra personen gör och baka in det tråkiga i mitten.

Om den andra personen inte bidrar med kaffe, papper etc. på kontoret kan du bara se det som att du påminner genom att säga “Skulle du kunna handla papper, eller vi behöver kaffe, är det ok om du handlar det?”.

Lycka till!

Nästa vecka får du en ny hemuppgift!

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Psykopater är munviga och charmiga

Psykopater är munviga och charmiga

Psykopater är ofta charmiga och lyckas ofta framstå som smarta och underhållande. Ofta säger de inte så mycket innehållsmässigt men de skapar ett skådespel med hjälp av ansiktsrörelser och armar så att deras offer blir imponerade, distraherade och  de reflekterar inte över det tomma innehållet i berättelserna. De verkar vara insatta i många ämnen men är du expert i ett ämne kan du märka att psykopater i början verkar insatta men att de sedan saknar kunskap. (Läs mer i Psykopatens värld av Robert Hare).

Psykopater är bra på att dela ut komplimanger och få sina offer att känna sig sedda. Om du har problem med din självkänsla och känner att du inte duger som du är sannolikheten stor att du kortsiktigt kommer att känna dig sedd och viktig om du hamnar i samtal med en psykopat.

Den kvinnliga psykopaten upplevs ofta som charmig speciellt av män. Hon väljer i sin tur en man som har inre övertygelser eller scheman kring att han inte duger som han är. Den kvinnliga psykopaten kan utan att blinka få män att ge upp sina ekonomiska tillgångar varpå hon går vidare till nästa offer.

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kommunicerar du till din självdestruktiva vän familjemedlem eller partner att du inte tolererar de verbala kränkningar du blir utsatt för

Hur kommunicerar du till din vän, familjemedlem eller partner att du inte kommer att tolerera de verbala kränkningar du blir utsatt för

Om någon du bryr dig om mår dåligt och du vet att de verbala attacker du blir utsatt för då och då är en konsekvens av dåligt mående, kan det vara svårt att sätta gränser. Det kan dock vara nödvändigt om du inte ska bli uppäten känslomässigt. Om du får skuldkänslor när du sätter gränser kan du tänka att det inte gynnar den andra personen om du blir känslomässigt utbränd och dessutom kan du då inte vara något stöd alls.

Om du har en person i din närhet som du bryr dig om men som pendlar kraftigt känslomässigt och som ibland häller ut sin ilska på dig kan du hantera situationen på följande sätt: (Läs mer i Dialektisk beteende terapi av Masha Linehan).

Beskriv

Beskriv situationen ur ditt perspektiv. Försök vara beskrivande och inte dömande eller värderande. Säg något i stil med “När vi var på fiket och drack kaffe, pratade vi om våra nyinköpta kläder varpå du började skrika på mig. Jag sade att vi kunde prata om det senare, men du fortsatte att skrika att jag var en idiot etc”

Uttryck

Uttryck hur du kände dig. Säg “jag kände mig ledsen och jag visste inte vad jag skulle göra”. Flika in då och då att du bryr dig om den andra personen trots att du känner dig besviken.

– Sätt gränser

Berätta för den andra personen hur dina gränser kommer att se ut. Säg t.ex. att nästa gång du får verbala kränkningar slängda i ansiktet, kommer du att lämna situationen en stund och sedan komma tillbaka när båda har lugnat ner  sig. Motstå att bli indragen i en ny konflikt om vems fel det var utan upprepa hur du kommer göra nästa gång du blir illa behandlad.

Förstärk

Berätta för den andra personen om fördelarna med ditt beslut. Säg. t.ex. att du kommer att kunna lyssna bättre när ni har lugnat ner er. Tänk på att säga att ditt beslut inte handlar om att bestraffa den du bryr dig om utan om att ta hand om dig själv.

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilka drag utmärker en psykopat?

Vilka drag utmärker en psykopat?

Psykopati är ett ämne som fascinerar många av oss. Många av oss har funderingar som – vad gör att vissa människor blir psykopater? – går det att göra något åt “problemet”? – hur ser psykopatens hjärna ut?

Jag kommer i en serie artiklar att skriva om hur psykopaten fungerar. Jag kommer att ta upp fakta ur Robert Hares (världsledande forskare på psykopati) böcker om psykopati, men jag kommer även att skriva om mina egna slutsatser baserade på de klientsamtal jag har haft med psykopater.

Enligt Robert Hare är följande drag utmärkande för en psykopat:

Han/hon är:

– Munvig och charmig

– egocentrisk och grandios (narcissistisk)

– Saknar ånger och skuldkänslor

– Dålig inlevelseförmåga

– Svekfull och manipulativ

– Flackt känsloliv

Beteendemönster

Han/hon:

– Är impulsiv

– Har bristande kontroll över sitt beteende, har lättväckt aggressivitet

– Har behov av spänning

– Har brist på ansvarskänsla

– Har tidiga beteendeproblem

– Har antisocialt beteende i vuxen ålder

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Min narcissistiska partner blir ännu oempatisk när jag söker stöd

Min narcissistiska partner blir ännu mer oempatisk när jag söker stöd

Om du har en narcissistisk partner är det oftast ingen bra idé att du visar dig skör. Är han/hon ganska oempatisk till att börja med kommer de sidorna sannolikt att föstärkas ju mer känslomässigt stöd du vill ha. Det väcker ofta ilska och förakt hos narcissisten.
Det lönar sig alltså oftast nte för dig att söka stöd och empati, det leder ofta till att du får ångest och känner dig besviken.

Mitt råd om du känner igen dig i ovan beskrivna relationsmönster är följande:

1. Fundera på vem du kan söka stöd hos när du mår dåligt. Väl inte i första hand narcissisten.
2. Även om du ibland får smulor av stöd av narcissisten, kommer det sannolikt i de flesta fall att sluta med att du känner dig besviken och dränerad på energi. Om du vill vara kvar med narcissisten, välj i stället en annan strategi.
3. Om du vill ha kvar narcissistens respekt bör du vara mer lösningsorienterad.
4. Om du vill berätta vad du mår dåligt över, gör det när du känner mer kontroll över dina känslor och ge mothugg om narcissisten börjar bete sig föraktfullt eller kritiskt. Jag menar inte att du ska börja hämnas utan att du ska vägra ta emot känslor av att du är värdelöshet som narcissisten försöker lassa över på dig.
5. Säg till narcissisten att hans/hennes bemötande inte är ok och att du inte kommer att tolerera det. Om du upprepade gånger bemöts av samma beteende, sluta söka känslomässigt stöd hos narcissisten.
6. Om du känner dig svag, känslig och misslyckad, tänk på att det är känslor som narcissisten slänger ner i ditt knä.
7. Stå för dina känslor och upprepa att det får det dåliga bemötandet får dig att känna dig misslyckad och svag vilket du vet inte stämmer.
8. Försök påminna dig själv om att inte falla för impulsen att söka stöd när du känner dig sårbar.
9. Kom ihåg att inte slösa känslomässig energi om du inte får någon tillbaka. Om du inte kan låta bli, fundera över hur ditt liv skulle se ut utan narcissisten.

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut
www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur ska jag sluta älta min partners dåliga egenskaper?

Hur ska jag sluta älta min partners dåliga egenskaper?

Många av oss kan känna igen sig att det kan vara lätt att fastna i jobbiga tankemönster. Ibland kan jobbiga tankar vägra att låta oss få en paus och vara väldigt energikrävande.
Om du lever i en relation finns det antagligen saker hos din partner som du stör dig på. fundera på och testa följande:
1. Skriv ner allt du tycker ör jobbigt hos din partner.
I boken Kärlekens ACT (The ACT with love) av Russ Harris ger Russ Harris förslag att du i enlighet med ACT (Acceptance and Commitment Therapy) ska namnge det jobbiga för att på det sättet se på tankarna utifrån i stället för att vara ihopklistrad med dem och se dem som en sanning. Du försöker alltså inte sluta tänka tanken utan du accepterar att tanken finns där och namnger den. Du kan t.ex. skriva:
– Min tanke säger mig att min partner är stökig.
-. Min tanke säger mig att min partner är energikrävande.
– Min tanke säger mig att min partner inte engagerar sig tillräckligt.
2. Ett annat sätt som Russ Harris föreslå i ACT with love är att tittar på dina tankar utifrån och funderar på om du ser dem i form av bilder, ljud eller ord.
3. En annan bra staretgi kan vara att du sjunger t.ex. ” min partner är ett svin” med “ja må han leva melodin”. Strategin kan leda till tanken förlorar sitt grepp om dig.
4. En annan verksam strategi Russ Harris föreslår är att du skriver ner negativa tankar du har om din partner och sedan på andra sidan lappen kallar tankarna t.ex. för “berättelsen om den dåliga partnern”. Förvara din berättelse i väskan och läs den när du börjar älta.

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut
www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kan min partner och jag gräla utan att bli elaka?

Hur kan min partner och jag gräla utan att bli elaka?

De flesta av oss blir arga på vår partner ibland vilket kan resultera i konflikter. Ibland kan gräl i relationer gradvis trappas upp och leda till att båda parterna strävar efter att såra varandra.
Här är förslag på hur du kan hantera konflikter med din partner. Tipsen föreslås av Russ Harris i boken ACT with Love (kärlekens ACT):

– En bra strategi som jag har nämnt tidigare är att du sätter namn på teman som ni ofta har konflikter kring ungefär som om du skulle hitta på vad en berättelse ska heta. Berättelsen kan t.ex. heta “ekonomiska problem berättelsen” eller “svartsjukeberättelsen”. Strategin går ut på att få din partner och dig att distansera er från era tankar och känslor. Kom ihåg att tankar och känslor kommer och går, du är inte din tanke och din känsla.
– Skriv ner vilka din och din partners favorit konflikter är och ge dem ett namn som ni båda tycker låter komiskt.
– Använd humor. Det är effektiv strategi att avleda gräl. Börjar ni båda skratta åt att någon av gör en fånig grimas eller säger något på ett fånigt sätt har ni ofta lyckats bryta konflikten.
– När du och din partner fastnar i vem som har rätt, pressa inte din partner till säga att du har rätt, sätt namn på konflikten genom att kalla den “rätt och fel berättelsen”. Det kan hjälpa er att acceptera att ni tycker olika och att ni inte kommer någon vart med att gräla om vem som har rätt.
Åter igen strävar strategin mot att hjälpa er att distansera er från era tankar och känslor och se på dem utifrån.

Genom att du tränar dig själv på att se dina tankar och känslor som något som kommer och går kommer du inte att känna dig så kontrollerad av dem.  Tänk att du ser på dina tankar som löv i rinnande vatten. Precis som du kan få bättre kondition genom att träna regelbundet kommer du att bli bättre på att se på dina tankar och känslor utifrån istället för att brottas med dem.

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut
www.kbtemanell.se