(Svenska) Hur uppstår Body Dysmorphic Disorder (BDD)

Hur uppstår Body Dysmorphic Disorder (BDD)

Faktorer som kan göra människor sårbara för att utveckla BDD är:

– Biologiska, medicinska eller genetiska orsaker.

Du kanske har någon nära som har BDD, ätstörning eller OCD (problem med tvång).

Även om du genetiskt är mer skör eller känslig innebär det inte automatiskt att du kommer att utveckla ett problem.

– Psykologiska faktorer:

Om du har en viss typ av personlighet kan det också göra dig mer sårbar inför att utveckla en kroppsfixering. Du kanske har höga krav på dig själv och är perfektionistisk. En annan vanlig faktor är om du är blyg och tillbakadragen. Åter igen behöver inte de här dragen innebära att du automatiskt kommer att få en kroppsfixering men du blir mer sårbar.

– Miljömässiga orsaker

Det här kan handla om att du har haft faktorer i din bakgrund som har bidragit till att du har blivit fixerad vid ditt utseende. Dina föräldrar kanske betonade utseende som viktigt. Det kan också handla om att du arbetar inom ett yrke där utseende betonas, tex. modell eller skådespelare.

En annan vitkig faktor kan vara att du har råkat ut för en olycka som har påverkat ditt utseende eller också har någon annan livshändelse påverkat dig mycket.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad säger du till narcissisten som kritiserar dig?

Vad säger du till narcissisten som kritiserar dig?

Om du upplever att du blir dränerad av en annan person som du upplever bara tar för sig ha du kanske att göra med en narcissist.

Tyvärr leder de beteenden som vi människor får i situationer där det är jobbigt ofta till att situationen förvärras.

Om du t.ex. har en narcissistisk partner är sannolikheten stor att du har ett underkuvande schema (dina innersta övertygelser om dig själv är att du inte duger och att du måste anpassa dig för att andra ska tycka om dig). Dina reaktioner på narcissistens elaka beteenden kan ofta bli att bli ledsen. Detta kommer sannolikt att göra narcissisten ännu mer arg, föraktfull och kritisk.

Vi säger  du t.ex. har slagit spillt kaffe på er bil som narcissisten älskar och han/hon blir arg och börjar berätta hur klumpig du är. Du kanske tom. för höra att du är egoistisk för att du inte anstränger dig för att ta hand om bilen eftersom du inte är så intresserad av den.

Du lyssnar och blir ledsen över att du känner dig värdelös pga. narcissistens reaktion. Du kanske blir förvånad över att han/hon verkar så paranoid men kanske börjar du även att tänka att du faktiskt är klumpig och kanske även egoistisk. Du börja ursäkta dig varpå narcissisten fortsätter. Du kanske även blir arg varpå konflikten accelererar och det blir dålig stämning.

Mitt råd är:

Testa (det här är svårt) att tänka på att narcissisten känslomässigt är på en 2-årings nivå. Se 2-åringen framför dig, samla dig och säg:

– Jag är ledsen för att jag spillde i bilen som du tycker så mycket om men det var inte meningen och jag ska rengöra den. Men när du säger elaka meningar till mig får du mig att känna mig helt värdelös och det tror jag inte att du vill egentligen.

Jag tror att du vill att vi ska ha bra stämning den här kvällen och att du vill känna att du är viktig för mig. Det kommer vara svårt för mig att visa kärlek till dig när du säger så elaka saker så jag föreslår att vi lämnar den här diskussionen bakom oss och fortsätter vår kväll.

Om narcissisten fortsätter muttra bara för att ha sista ordet tycker jag att du ska ignorera det. Börja sedan prata om något som narcissisten tycker om att prata om, te.x. bilar i det här fallet.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) 6 problembeteenden som är vanliga om du är deprimerad

6 problembeteenden som är vanliga om du är deprimerad

De flesta kan känna sig nedstämda ibland. Om du dock har känt dig nedstämd länge har du kanske en depression och svårt att identifiera vad som gör dig deprimerad för att det känns som att det är “allt”.

Typiska beteenden som kan finnas om du känner dig deprimerad är:

– Du gör inte så mycket av det du tyckte var roligt förut därför att du inte känner “lust”. Du kanske mest känner för att sitta hemma ensam och inte göra något alls. Den här impulsen måste du försöka motstå därför att den leder till att din depression förvärras.

– Du tillbringar mycket tid med att älta saker du borde ha gjort annorlunda eller varför saker är som de är.

– Du har upprepade konflikter med andra människor.

– Du tar inga initiativ åt något håll hemma eller på arbetet.

– Du är självkritisk

– Du har svårt att ställa krav eller sätta gränser mot andra.

– Du har svårt att be om hjälp.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag känner mig ofta säker på att andra föraktar mig

Jag känner mig ofta säker på att andra föraktar mig 

Om du har problem med din självkänsla är det vanligt att du hakar upp dig vid en rädsla att andra sak tycka något negativt om dig.

En vanlig tanke är att du är rädd för att andra ska uppfatta dig som svag och förakta dig eller tycka synd om dig.

Om du ofta ältar en oro över att andra kan uppfatta dig som svag är mitt råd:

– Skriv ner situationer där de här tankarna aktiveras.

– Gör en klassisk kognitiv teknik och skriv ner vad som talar för och mot dina tankar om att andra föraktar dig.

– Om du tolkar andras reaktioner som att de ser dig som svag och föraktar dig, skriv ner andra möjliga orsaker till deras beteenden.

– Tänk att dina tankar handlar om din självkänsla snarare än att de stämmer.

– Analysera hur din låga självkänsla har formats och fundera på hur du kan jobba med den.

– Tänk att du observerar katastorftankarna kring att andra föraktar dig men att du kommer att välja att inte agera på dem.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

 

(Svenska) Förbättra din självkänsla “jag har låg självkänsla” – Hemuppgift 28

Förbättra din självkänsla – Hemuppgift 28

Förra veckan hade du i hemuppgift att avsluta meningar för att få bättre grepp kring hur du vill att ditt liv ska se ut.

Den kommande veckan får du i hemuppgift att reflektera över olika känslor.

Avsluta följande meningar:

– Ibland när jag är arg så….

– Ibland när jag är ledsen så…

– Ibland när jag är sårad så…

– Ibland när jag är rädd så…

– Ibland när jag känner skam så…

– Ibland när jag har skuldkänslor så…

Lycka till!

Nästa vecka får du en ny hemuppgift.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur skyddar du dig från psykopater? – strategi 4

Hur skyddar du dig från psykopater? – strategi 4

Strategi 3 är här.

En annan strategi du kan lära dig för att skydda dig från psykopater är att vara extra försiktig i situationer där det är sannolikt att psykopaten ruvar. Det kan handla om du reser ensam, står ensam i baren, semesterkryssningar, semesterorter etc. Ett “bra” offer är en person som känner sig ensam och gärna vill uppleva spänning, ha roligt och känna sig sedd.

Robert Hare berättar i sin bok Psykopatens värld om en kvinna som träffade en man på en flygplats. Alla roliga aktiviteter de upplevde betalade hon för och när hon till sist blev misstänksam lämnade han henne.

Du ska  även vara på di vakt om du känner dig ensam, verkligen vill träffa någon och känner dig utsvulten på bekräftelse. En psykopat kommer att scanna av dina behov på nolltid och utnyttja det.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur hanterar du tankefällan övergeneralisering vid problem med ilska?

Hur hanterar du tankefällan övergeneralisering vid problem med ilska?

Jag har tidigare skrivit om tankefällor som leder till att vi tänker saker som gör den jobbiga känslan ännu värre. Dessutom kan de luriga tankarna leda till beteenden som också förvärrar den jobbiga känslan.

Om du har problem med ilska kanske du känner igen tankefällan övergeneralisering som kan yttra sig på följande sätt genom att du använder dig ofta av ord som alltid, varje, aldrig, totalt, ingen, alla etc.

Försök jobba med din tankefälla genom att:

– Skriv ner på ett papper när du använder ord som jag gav exempel på ovan. Försök varje kväll fundera på om du har övergeneraliserat i någon situation och skriv ner det.

– Försök att planera att nästa gån du befinner dig i en situation där du brukar övergeneralisera kommer du försöka använda något annat ord. I stället för att t.ex. säga “du städar alltid slarvigt” kan du säga “du har missat att dammsuga under bordet vid två tillfällen”.

(vad beträffar kritik generellt, testa att baka in en kritisk mening mellan två trevliga meningar).

– Om du känner dig irriterad ofta på någon (t.ex. din partner eller förälder), försök även skriva ner eller tänka på tillfällen när den andra personen beteede sig på ett sätt som du tycker talar mot dina generaliseringar. Om du t.ex. tycker att din partner alltid städar dåligt, försök tänka på tillfällen eller delar av städningen som är bra eller ok.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur reagerar kroppen din kropp vid panikattacker?

Hur reagerar kroppen vid panikattacker?

När du får en panikattack aktiveras kroppens system för att fly eller fäktas. Om du väljer att fly är du förberedd för att fly fortare än vanligt och väljer du att fäktas kommer du att vara starkare än vanligt.  Din kropp pumpar adrenalin, du andas fortare och tar in mer syre och ditt hjärta pumpar fortare. Funktioner som för tillfället är onödiga som t.ex. matsmältning blir långsammare för att all energi kan ägnas åt att springa eller slåss.

En tredje respons är frys responsen som aktiveras innan du har bestämt dig för att te.x. springa. När den här responsen aktiveras kan det kännas som att du fryser fast; ditt blodtryck går ner och du kan känna dig yr och ibland få en overklighetskänsla.

Anledningen till att det är bra att veta vad som händer i kroppen när du får en panikattack är att det var ett naturligt sätt för kroppen att reagera på stenåldern när det gällde att överleva. I ditt fall får din kropp falska signaler om att det gäller att överleva vilket gör att den förbereder sig för överlevnad. Din reaktion är med andra ord inte farlig även om det känns så. Du får signaler som du tolkar som livsfarliga och därför tänker du att du kommer att svimma, dö eller bli tokig men det kommer du alltså  inte att göra vid en panikattack.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vid övergivenhetsångest pendlar du ofta mellan ångest-sorg-ilska

Vid övergivenhetsångest pendlar du ofta mellan ångest-sorg-ilska

Människor med ett övergivenhets schema (dina innersta övertygelser om dig själv handlar bl.a. om att du utgår från att du kommer att bli övergiven och ensam) upplever ofta stark ångest vid verkliga separationer eller separationer som de tror kan inträffa. Ångesten tros vara så stark därför att schemat grundades på ett preverbalt stadium (innan du kunde prata) vilket gjorde att du inte inte ens kunde sätta ord på vad hur det kändes.

Vid övergivenhetsångest kastas du ofta mellan ångest, sorg och ilska. Du känner ångest inför tanken på att du kan bli lämnad och du ser konstant tendenser till att du skulle kunna bli lämnad. Det gör inte saken bättre att du ofta attraheras av människor som trycker på dina övergivenhets knappar. Du kanske dras till människor som är gifta, bor utomlands, eller av andra skäl inte vill binda sig eller prioritera dig. Ångesten kan bli så stark att du kanske tom. överväger att lämna en relation som kanske är bra för att du inte står ut med skräcken över att du kan bli lämnad.

Det kan även vara så att du tänker att du vill vara evigt singel för att du inte klarar av att vara med någon och ständigt känna dig rädd för att bli övergiven.

Om du har övergivenhetsångest känner du sannolikt även sorg. Det kan vara sorg över att ha blivit lämnad av en person som du kanske bara har känt ett kort tag och sorg som du inte ens vet varifrån den kommer.

Har du stark övergivenhetsångest känner du ofta även ilska mitt i all ångest. Det kan vara ilska över att din partner inte hör av sig när du vill, ilska över att han/hon inte är tillgänglig tillräckligt ofta etc.

Blandningen av ångest, sorg och ilska gör dig ofta även utmattad så att du om relationen tar slut i efterhand nästan kan känna dig lättad över att slippa slitas sönder av jobbiga känslor.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Min narcissistiska partner vill mig väl men respekterar inte vad jag säger

Min narcissistiska partner vill mig väl men respekterar inte vad jag säger

En del narcissister vill väl men på sina egna villkor. Om du har en partner som du vet tycker om dig och vill ditt bästa men som får dig att känna dig dränerad och värdelös är mitt råd:

– Om din narcissistiska partner vill träffas mer än vad du vill  och motiverar det med att han/hon tycker om dig så mycket, säg att han/hon måste respektera din vilja. Om din narcissistiska partner vill dig väl så får han/hon respektera att du inte alltid tänker och känner på samma sätt.

– Om du känner dig misslyckad varje gång du uttrycker en annan åsikt än den narcissisten uttrycker, sätt ord på det. Säg att du måste få tycka något annat utan att känna dig värdelös och att du inte vill ha din partners missnöje över att du tycker annorlunda i knät.

– Om du känner dig tom efter ett möte med din partner är det sannolikt att han/hon har avbrutit dig eller sagt emot dig så att du till slut bara känner dig tom och besviken. Se till att du får säga vad du vill och stå på dig, tänk på att det är bra för narcissisten också att få gränser.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se