(Svenska) Min narcissistiska mamma upplevs som omtänksam av andra

Min narcissistiska mamma upplevs som  omtänksam av andra

Narcisssim uttrycks på mnga olika sätt och vissa narcissister kan ha mer av vissa drag medan andra har mer av andra drag.

Ett drag (bland andra) som är jobbigt att ha att göra med att när narcissistiska mammor pratar väl om sina barn på ett sätt som gör att andra tror att de bryr sig. När du sedan säger mot din mamma får du slängt i ansiktet att minsann alla säger att hon är en så fantastisk förälder som offrar så mycket för sina barn. Det kan tom. vara så att en vän till henne berättar för dig vilken fantastisk mamma du har.

Det kan vara så att du går omkring med en olustug känsla och att något inte stämmer fast du inte ens själv kn ta på vad det är som inte stämmer.

Det kan vara så att din mamma verkligen berättar att du är fantastisk och att hon skulle skydd dig om någon annan attackerar dig. Men när dörrarna stängs blir hon kritisk och tillrättavisande och kylig om hon inte får som hon vill.

Hon berättar gärna till höger och vänster hur mycket hon har uppoffrat sig för dig. I vissa fall kan hon även berätta om dina problem (som du inte vill att hennes vänner ska veta om) för att få empati av andra och höra hur fantastisk hon är som enagerar sig. Det faktum att hon skyddar dig om någon annana attackerar dig beror på att hon i de fallen själv känner sig attackerad, därför skyddar hon dig. Men om hon måste välja mellan sig själv och dig kommer hon instinktivt att välja att skydda sig eget skinn.

De här dubbla signalerna är väldigt svåra att få grepp om. Hon och andra säger att hon offrar allt för dig, men du känner något annat. Dessutom är det svårt att konfrontera någon baserat på en känsla. Konsekvensen är att du kommer att känna dig jobbig och otacksam vilket även är syftet, så att du ska backa och fortsätta den destruktiva dansen.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Förbättra din självkänsla “jag har låg självkänsla” – Hemuppgift 45

Förbättra din självkänsla – Hemuppgift 45

Förra veckan hade du i hemuppgift att fundera på vad du vill ska stå på din gravsten när du dör. Poängen är att få dig motiverad att ändra på de destruktiva beteenden du har idag.

Forskning har visat att en av de faktorer som bidrar till att du känner dig lycklig är att du tänker på saker som du är tacksam över. Här är det viktigt att komma ihåg att det är inte bara den här övningen som plötsligt gör dig mer lycklig (själva tanken på övningen kan för vissa som mår väldigt dåligt kännas som ett hån). Tanken är bara att öva hjärnan på att bli mer medveten om sådant du redan egentligen vet att du är tacksam över att du har t.ex., hälsan, en bra vän, att du är smart etc. Om du har problem med självkänsla är det lätt att lägga all energi på sådant som du vill förändra hos dig själv. Sådant som du vet är bra lägger du ofta inte ner energi på. Eller också lägger du ner energi på att kritisera dig själv för att du inte känner dig tacksam över sådant som du borde känna dig tacksam över, och så blir det en ond cirkel av självkritik istället

Skriv den kommande veckan varannan dag ner saker du är tacksam över att du har. (skriv ner allt du kommer på även om du i stunden inte “känner” tacksamhet).

Lycka till!

Nästa vecka får du en ny hemuppgift.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Finns det koppling mellan dina ätstörningar och hur dina föräldrar var?

Finns det koppling mellan dina ätstörningar och hur dina föräldrar var?

Ätstörningar kan uppstå som konsekvens av en mängd faktorer. Man har dock sett vissa mönster när det gäller hur föräldrar har varit till personer med ätstörningar. (observera dock att det inte gäller för alla).

Människor med anorexia beskriver ofta sina föräldrar på ett negativt sätt. De beskriver ofta sina fäder som känslomässigt otillgängliga och avvisande. Mammorna beskrivs ofta som perfektionistiska, dominanta och överbeskyddande. (se vidare i forskning av Woodside t al. 2002, Cole-Detke et al. 1996, Ratti et al. 1996).

Föräldrar till personer med ätstörningar försöker ofta hindra barnens försök till at bli självständig. (Det här sker oftast omedvetet, de flesta föräldrar är inte psykopater, däremot finns det ett helt gäng med narcissister som har som mål att själv bli mer sedda och bekräftade även om det innebär att de måste klättra på sina egna barn för att uppnå det).

Det är även vanligt att kommunikationen går ut på dubbla budskap. Dina föräldrar kanske säger att de stöttar dig men i praktiken försöker de styra dina beslut. Det här leder till att din självkänsla blir låg. Det kan även leda till att du får ångest även vid små separationer från de du älskar.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur stor är risken för depression när den person barnet har närmast anknytning till dör?

Hur stor är risken för depression när den person barnet har närmast anknytning till dör?

Det är inte så svårt att förstå att du kan få känslomässiga konsekvenser om en förälder under din uppväxt har dött.

När man har tittat på hur stor sannolikheten är för att som vuxen bli deprimerad när den person barnet har närmast anknytning till (oftast mamman) har man sett en stor skillnad beroende på barnets ålder när mamman dör.

En studie med flickor vars mamma hade dött visade att om mamman dog före 11 års ålder fanns det en ökad risk för senare depression, 42% jämfört med bara 14% om mamman dog efter 11 års ålder (Harris et al. 1990).

Dessutom blev depressionen värre om mamman dog jämfört om mamman lämnade sina barn, antagligen för att känslan när en förälder dör är total hjälplöshet medan när någon försvinner finns det fortfarande hopp (Bowlby 1980).

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag har ofta relationer där jag får löften om en fast relation varpå jag blir lämnad

Jag har ofta relationer där jag får löften om en fast relation varpå jag blir lämnad

Det är svårt att få fungerande relationer med tanke på att alla har sin känslomässiga ryggsäck som spökar. Om du dock är medveten om vad det är som blir fel går det att jobba på att dina relationsmönster ändras så att du mår bättre.

Om du ofta hamnar i situationer där din partner verkar förälskad i dig varpå han/hon plötsligt får kalla fötter och lämnar dig är mitt råd:

1. Fundera på om du det finns mönster vad beträffar de personer du blir attraherad av; handlar det om att du fastnar för utseende, för en flashig livsstil etc.?

2. De personer du fastnar för har antagligen ofta undvikande anknytningsmönster som yttrar sig genom att de tappar intresset för sin partner efter några veckor eller några månader. Tänk på att det är den andres anknytningsmönster som spökar och inte att ingen vill vara med dig.

3. Tänk på nästa gång du börjar dejta någon hur personen intresserad personen i fråga är av dina behov, av att träffa dig regelbundet och av långvariga relationer generellt. Det kan vara så att du är så intresserad av en relation eller av en enda faktor t.ex. självsäkerhet att du inte märker eller bortser från att du faktiskt kan se signaler på att den andra personen kanske inte är på samma våglängd som du när det gäller relationen.

4. Fundera på om du tappar bort dig själv för att du anpassar dig efter den andres behov. God självkänsla är attraktionsframkallande så om du ger ett självständigt intryck i början som sedan försvinner kan det vara en orsak.

5. Om du anpassar dig av rädsla för att bli övergiven, tänk på att det är mer sannolikt att du blir övergiven om du hela tiden anpassar dig, därför att den andre kommer att tappa respekten för dig.

6. Försök se att du vill träffa någon som ett projekt där du fokuserar på att skapa möjligheter och se om du byta strategier för att lättare nå ditt mål. Det här tänket kommer att ge dig en större känsla av kontroll. Det är dock viktigt att du fokuserar på annat i ditt liv också så att du inte enbart blir fixerad vid att träffa någon. Gör annat även om du bara tänker på att träffa någon.

7. Se till att inte ge upp dina intressen och avboka annat för att träffa dina partner, det är första steget till att du börjar tappa bort dig själv.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Har barn med desorganiserad anknytning svårare att prestera kognitivt?

Har barn med desorganiserad anknytning svårare att prestera kognitivt?

Barn med desorganiserad anknytning känner ofta rädsla. Relationen till anknytningspersonen (oftast mamman) präglas av rädsla. Därför är det egentligen ganska logiskt att det kan påverka förmågan att tänka och prestera i skolan. Jag tänker att om du måste kämpa för att överleva varje dag så går din tankeverksameht åt till det. Inlärning blir då automatiskt ingenting hjärnan prioriterar.

Tyvärr tror jag att det här lätt blir en ond cirkel. Om en mamma som du ofta är rädd för försöker förklara skoluppgifter för dig upplever du kanske att det låser sig och att du inte förstår något av det hon säger. Det här kan leda till att din mamma som antagligen ofta är arg, även blir det nu och kanske säger förmedlar att du är värdelös, vilket leder till att det låser sig ännu mer med inlärningen. Antagligen är du fokuserad på att hantera din rädsla vilket tar uppmärksamheten från inlärningsmomentet.

Forskning har visat att barn med desorganiserad anknytning presterar sämre vid 5-7 års ålder samt vid 7-9 års ålder. (Moss och St. Laurent, 2001).

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför har jag mer social ångest när jag träffar vissa människor?

Varför har jag mer social ångest när jag träffar vissa människor?

Många kan ibland tycka att det känns jobbigt i möte med andra människor. Ofta kan det aktiveras mer obehag känslor i möte med chefer eller andra som du upplever är auktoriteter. Men om du upplever att du känner olika ångestnivå inför t.ex. fem främlinga du möter på gatan, tänk på följande:

1.  Om du har social ångest är självmedevetenhet något du behöver jobba med. Det går ut på att du är så nervös inför hur du uppfattas av andra att du ägnar all din energi åt att tänka på hur du ser ut och hur du uppför dig, vilket leder til att du inte orkar koncentrera dig på omgivningen. Försök ägna några tankar åt vad du ser hos din samtalspartner. Hur ser han/hon ut att må? Verkar det generellt handla om en kritisk person? Vilka känslor aktiveras mest hos dig när du pratar med den andra personen?

Du kommer med hjälp av den här strategin ofta märka saker som kommer att få dig att förstå att det inte är du som är fel. Människor som väcker mycket känslor av att inte duga, lägger ofta över sin egen uppfattning om de själva på andra. Du med social ångest som dammsuger känslor av att inte duga kommer att plocka upp allt vilket kortsiktigt kommer att få den andra personen att känna sig bättre.

2. Försök observera vad som händer och motstå impulser att bli mer till lags inställd mot personer som väcker mer känslor av värdelöshet. Försök gå igenom vad du vill säga och säg det så kortfattat som möjligt. Försök motstå impulser att förklara dig och bikta dig på ett omständigt sätt. Det kommer att förstäka din känsla av att vara i underläge.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilka beteenden hos föräldrar uppfattas som skrämmande hos barn med desorganiserad anknytning?

Vilka beteenden hos föräldrar uppfattas som skrämmande hos barn med desorganiserad anknytning?

Barn med desorganiserad anknytning känner ofta rädsla inför sin anknytningsperson. Relationen domineras av rädsla.

Beteenden som barnen ofta uppfattar som skrämmande är: (Main och Hesse, 1992, 2006)

1. Hotfulla beteenden som kan yttra sig i form av arga ansiktsuttryck eller arga kroppsrörelser.

2. Rädda beteenden dvs. beteenden som visar att anknytningspersonen (oftast mamman) är oförklarligt rädd och tex. backar från barnet.

3. Dissociativa beteenden, dvs. att anknytningspersonen plötsligt blir annorlunda genom att börja röra sig som hypnotiserad.

4. Undergivenhet, dvs. att mamman beter sig undergivet mor barnet

5. Romantiska beteenden, dvs. att mamman beter sig på ett överdrivet intimt eller sexuellt sätt mot barnet.

6. Desorganiserade beteenden (se tidigare text).

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Förbättra din självkänsla “jag har låg självkänsla”- Hemuppgift 44

Förbättra din självkänsla – Hemuppgift 44

Förra veckan hade du i hemuppgift att tänka på en person som du tycker sätter gränser och tar hand om sig själv och försöka kopiera  det beteendet för att ta bättre hand om dig själv.

Den kommande veckan får du en hemuppgift som ha funnits med tidigare men som jag vill upprepa därför att den är så bra.

Tänk på vad du vill ska stå på din gravsten den dag du dör. Vill du att det t.ex. ska stå “här ligger —- som slog knut på sig själv och var utbränd hela sitt liv pga. sin strävan att bli omtyckt av andra?” eller vill du att det ska stå t.ex. “här ligger …. som tog väl hand om sig själv och på det sättet hade han/hon energi att även vara vänlig och i den mån han/hon kunde även hjälpa andra?”

Lycka till!

Den kommande veckan får du en ny hemuppgift!

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag har ofta lust att straffa mig själv

Jag har ofta lust att straffa mig själv

En del människor kan när de mår dåligt få lust att straffa sig själva och tänka att det är rätt åt dem att de mår dåligt (hos personer med bordeline är det en del av problematiken). Om du upplever att du ibland får lust att vara elak mot dig själv är mitt råd:

– Försök ta reda på varför du vill straffa dig själv. Är det för att du tycker att du är svag som har ångest, att du misslyckas med allt du gör, att dina relationer misslyckas för att du är värdelös etc.

– Fundera sedan på hur det kommer sig att du vill trycka ner dig själv när du behöver dig själv som mest? Man föds inte med att tycka illa om sig själv så någonstans under din uppväxt har du fått signaler om att du inte duger. Du kanske dessutom har blivit straffad eller hånad när du har varit ledsen eller rädd.

– Fundera på vad du skulle säga till någon du tycker om i en jobbig situation. Antagligen skulle du vara mer förlåtande mot andra. Fundera i så fall varför man ska vara fårlåtande mot andra men inte mot dig?

– Skriv en lista på saker du säger till andra när de mår dåligt och vad du tycker att de kan göra för att ta hand om sig själva.

– Gör sedan en plan att nästa gång du börjar kritisera dig själv eller med flit göra något elakt mot dig själv, så kommer du att tvinga dig själv att istället läsa ta-hand-om-dig själv-listan och göra något bra för dig själv oavsett graden av självförakt och känsla av värdelöshet.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se