(Svenska) Vilka icke verbala beteenden kan du med social fobi tänka på när du pratar med andra?

Vilka icke verbala beteenden kan du med social fobi tänka på när du pratar med andra?

När du pratar med andra människor visar du en hel del med ditt kropp språk. Om du har social fobi blir du antagligen extra nervös och självmedveten i sociala situationer men egentligen kan det vara intressant för många att fundera på hur mycket du har att vinna på ett trevligt icke verbalt beteende.

Tänk på följande icke verbala beteenden när du pratar med andra:

1. Se till att ha ögonkontakt under samtalet.

2. Luta dig lite framåt istället för bakåt.

3. Stå på lagom avstånd, inte för långt bort.

4. Tala så att du hörs, undvik att bli för tyst

5. Håll inte armarna korsade.

6. Håll händerna öppna, undvik att ha dem i form av knytnävar.

7. Le, håll koll på att du inte ser för allvarlig eller barsk ut.

8. Försök låta klar och tydlig, undvik att mumla.

9. Sitt rakt, undvik att krypa ihop för att du har tror att du syns mindre då.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför blir jag mer och mer svartsjuk?

Varför blir jag mer och mer svartsjuk?

Svartsjuka handlar oftast om att du har en låg självkänsla (om du inte har konkreta bevis som talar för din svartsjuka). Om du upplever att du vanligtvis inte är svartsjuk men att du har blivit det i din nuvarande relation kan du fundera på följande:

1. Observera dig själv under en period och ringa in när din svartsjuka aktiveras, vad  säger eller gör din partner som får dig att reagera?

2. Fundera på varför du är svartsjuk nu när du inte har varit det tidigare, vad är annorlunda idag?

3. Fundera på hur ditt liv ser ut bortsett från att du har en partner. Om mycket i livet har blivit stillastående kanske det finns områden där du kan bli mer aktiv.

4. Reflektera om du är nöjd med din relation, känner du dig bekräftad?

5. Reflektera hur svartsjukan började och vad som gör att den accelererar. Tänk på att när en ond cirkel väl uppstått lever den sedan sitt eget liv.

6. Reflektera över din självkänsla, låter du dig köras över av andra ofta, kör du över dig själv, är du ofta kritisk mot dig själv? Öva på att förbättra din självkänsla.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilka fel i kommunikationen gör föräldrar till barn med desorganiserad anknytning?

Vilka fel i kommunikationen gör föräldrar till barn med desorganiserad anknytning?

När föräldrar till barn med desorganiserad anknytning kommunicerar med sina barn gör de ofta följande fel: (Lyons-Ruth, Bronfman och Parsons, 1999).

1. Negativt invaderande beteende, t.ex. att mamman retas med barnet på ett elakt sätt.

2. Motsatta roller, dvs. att barnet får ta en föräldraroll och ta hand om mammans känslor.

3. Undvikande, dvs. föräldern undviker barnet känslomässigt under tystnad.

4. Affektiva fel i kommunikationen, dvs. mamman get dubbla budskap genom att tex. säga till barnet att det får närma sig varpå hon med sitt kroppsspråk visar att barnet är ovälkommet.

5. Desorientering, dvs. mamman ändrar rösten och betoningen av ord på ett oförutsägbart sätt.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur beter sig den psykopatiska mamman?

Hur beter sig den psykopatiska mamman?

Läs tidigare texter om psykopati hos mammor.

Jag har tidigare nämnt att människor som har blivit drabbade av en psykopat ofta får ägna mycket tid och energi åt att försöka återhämta sig från de känslomässiga skador som psykopaten har orsakat dem.

Om du har en psykopatisk mamma är det ännu svårare att hantera de känslomässiga konsekvenserna. Du har dels inget annat att jämföra med så du kanske känner att något är fel samtidigt som din mamma matar dig med information och skuldkänslor kring hur väl hon vill dig och hur otacksam du är när du försöker frigöra dig.

Den psykopatiska mamman ser sina barn som en sak och en investering. Hon har planer för hur hon vill att du ska leva ditt liv. Det kan handla om att hon har en fixering kring utbildning och hon har en idé kring vad hon vill att du ska bli. Det här handlar inte om att hon vill att ditt liv ska vara bra utan om att hon vill skina via dig.

Den psykopatiska mamman är noggrann med att berätta för alla som vill lyssna om vilken fantastisk mamma hon är och vilka uppoffringar hon gör för sina barn. När dörrarna stängs är hon dock kritisk och/eller elak. Hon kanske talar om för sin tonårsdotter som hon ska visa upp på en fest att hennes hy ser hemsk ut och att hon måste täcka över den eller att klänningen sitter illa och att hon är lat som inte går ner i vikt. Hon kan bli arg och kränkt för att tonårsdottern har dålig hy för att det kan leda till att hon inte ser tillräckligt bra ut vilket i sin tur leder till att mamman inte får känna sig sedd och uppmärksammad.

Den psykopatiska mamman låter dig inte få en egen identitet. Hon ser på dig som på en lerklump som hon kan forma till det som passar henne. Du växer upp till en människa som brottas med vem du är och med skuldkänslor när du inte gör som din mamma vill. Om du försöker få din vilja fram kommer hon genast att berätta hur mycket hon har gjort för dig och hur otacksam du är, och på det sättet knuffa tillbaka dig till den roll hon vill att du ska ha, dvs. vara hennes soldat.

Skillnaden med den narcissistiska mamman är att den psykopatiska mamman är ännu starkare i sina metoder. Hon är mer och gör mer av allt det negativa. Hon kan även i vissa fall använda sig av så skrupelfria metoder att även narcissisten skulle reagera (T.ex Diane Downs som försökte mörda sina barn för att hon träffade en man som inte ville ha en kvinna med barn. Hon lyckades mörda ett av barnen).

Resultatet av hennes beteenden är du ständigt känner dig fel och värdelös.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilka konkreta beteenden uppvisar barn med desorganiserad anknytning?

Vilka konkreta beteenden uppvisar barn med desorganiserad anknytning?

Barn med desorganiserad anknytning uppvisar ett eller flera av följande beteenden vid en separation från sin förälder (Main and Solomon 1990):

– Barnen visar motsägelsefullt beteende som att de ibland klänger vid föräldern varpå de de plötsligt undviker föräldern eller blir stela eller avtrubbade.

– Barnen kan samtidigt uppvisa ångest inför att föräldern går och ilska eller undvikande.

– Barnen kan samtidigt bete sig motsägelsefullt på det sätt att de med sitt ansiktsuttryck uttrycker ångest samtidigt som de rör sig bort från föräldern.

– Barnen kan uppvisa  oväntade rörelser som att de står på ett ovanligt sätt eller att de snubblar utan anledning,  men bara när föräldern är i närheten.

– Barnen kan uppvisa “slow motion” rörelser eller ansiktsuttryck.

– Barnen visar att de är rädda för sin förälder genom sitt rörelsemönster eller genom att se rädda ut.

– Barnen kan snabbt byta känslolägen, se förvirrade ut eller röra sig på ett förvirrat sätt.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Förbättra din självkänsla “jag har låg självkänsla”- Hemuppgift 43

 Förbättra din självkänsla – Hemuppgift 43

Förra veckan hade du i hemuppgift att fundera på hur du kan påverka din otur (forskning visar att din otur påverkas av dina egna beteenden).

Den kommande veckan får du i hemuppgift att tänka på en person som du tycker tar hand om sig själv och sätter gränser på ett sätt som du skulle vilja hantera dig själv. Välj några konkreta situationer och vad konkret den andra personen gör. Försök sedan att försöka göra likadant i en i förväg planerad situation.

När man inte är bra på att ta hand om sig själv är ett vanligt problem att du kanske inte konkret vet hur du ska göra. Då kan det vara bra att se hur någon annan gör.

Lycka till!

Nästa vecka får du en ny hemuppgift.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilka vinster får personer med borderline när de är det känslomässigt tomma och avtrubbade tillståndet?

Vilka vinster får personer med borderline när de är i det känslomässigt tomma och avtrubbade tillståndet?

När jag pratar om det känslomässiga tillstånd där du upplever tomhet, meningslöshet,  du känner dig avtrubbad och du kanske har en svävande, konstig känsla nämner jag borderline därför att det inom den här problematiken är vanligast. Det kan dock vara så att du känner igen dig i den här känslan ändå. Många kan uppleva de beskrivna känslorna när de upplever något kraftigt stressande eller traumatiskt.

Anledningen till att du utvecklar strategin att bli känslomässigt avtrubbad är att det helt enkelt är för mycket för ditt psyke att ta in.

Du kan i det här tillståndet uppleva att allt går i slow motion.

Om du har borderline pendlar du mycket mellan olika känslotillstånd men det är det här känslotillståndet du oftast befinner sig i. I det här tillståndet tar du inte till dig saker eller personer på ett känslomässigt plan. Du skapar en distans och flyter med antingen genom att vara lätt att ha att göra eller genom ett sarkastiskt sätt som du gömmer dig bakom. Vinsten med att ditt psyke använder sig av den här strategin är att du blir skyddad från den totala avgrundsångesten eller ilskan som du annars är rädd för att bli drabbad av.

Den här strategin ger dock bara kortsiktiga vinster, på lång sikt känner du dig plågad av en känsla av tomhet och meningslöshet. Bristen på att känna saker och känna dig levande leder till att du inte ser någon poäng med något.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur ska jag stå emot mina impulser att kontrollera min partner?

Hur ska jag stå emot mina impulser att kontrollera min partner?

Jag har skrivit tidigare att psyket tycker om kontroll för att ha en bättre överblick över din tillvaro. Ibland kan dock kontroll behovet spilla över och bli destruktivt.

Om du har problem med att du vill kontrollera din partner men du inser att det drabbar relationen på ett negativt sätt är mitt råd:

1. Gå igenom om du har haft kontrollbehovet även i tidigare relationer eller om det är något nytt.

2. Registrera under en vecka hur ditt kontrollbehov yttrar sig. Vad gör att du får impulser att ställa frågor styra vad din partner gör eller kontrollera telefon eller dator.

3. Hur ser ditt övriga liv ut, det som inte är kopplat till din partner? En vanlig fälla när du vill kontrollera din partner är att du tappar intresse för dig själv och ditt liv.

4. Skapa mer trevliga händelser i ditt eget liv, träffa vänner, gå en rolig kurs, boka en resa, träna.

5. Om du logiskt kommer fram till att du är onödigt kontrollerande, hitta ett sätt att hantera när du i framtiden får impulser att ställa arga och anklagande frågor. Du kant.ex. gå och hämta kaffe, gå ut på en promenad, ta en dusch etc. för att göra ett avbrott och ge dig själv en chans att återfå balansen.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kan du bemöta barn i 6-9 års åldern när de är upprörda?

Hur kan du bemöta barn i 6-9 års åldern när de är upprörda?

När barn i 6-9 års åldern är upprörda kan du först tillämpa samma teknik som jag tycker är bra även för vuxna, du validerar eller bekräftar känslan. Det kan du göra genom att lyssna, upprepa det barnet säger och med ditt ansiktsuttryck och genom beröring visa att du vill trösta.

Jag har i tidigare texter beskrivit att höger hjärnhalva står för känslor medan vänster hjärnhalva står för det verbala och logiska tänkandet.

När barnet har lugnat sig lite kan du hjälpa det att få struktur över vad som har hänt genom att återberätta händelseförloppet. När vänster hjärnhalva bättre får grepp om händelsen kommer barnet att känna mer kontroll.

Du hjälper barnet att återberätta den jobbiga händelsen genom att pendla mellan frågor och låta barnet berätta på egen hand. (läs mer i The whole brain child av Daniel J. Siegel).

Hjälp sedan barnet sätta ord på tankar, känslor, bilder och upplevelser genom att t.ex. ställa frågor om känslor, hur det kändes i kroppen, sinnesupplevelser etc.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Blir psykopater bättre av terapi?

Psykopater kan inte tillgodogöra sig terapi på ett sätt som gör att de blir “bättre” från sin psykopati. Man kan säga att de genetiskt är experter på kognitiv beteende terapi. Det du lär dig i terapin kan psykopaterna redan. Däremot kan de via en terapi lära sig fler strategier och bli mer slipade i sin psykopati. Ett försprång de får är att även om du kan tänka och bete dig på ett sätt som gynnar dig själv, så är psykopaterna snabbare därför att du måste tänka dig fram till hur du ska tänka och bete dig, psykopaterna däremot reagerar instinktivt på rätt sätt och förlorar heller ingen energi på det.

Psykopater kan heller inte lära sig att känna empati, rädsla eller andra känslor som kan fungera som en bromskloss mot att bete sig hur som helst bara för att du t.ex. är arg på någon.

Den terapi form som fungerar på psykopater är att hitta beteenden som ar en bestraffande effekt på dem för att på det sättet motivera dem till att sluta bete sig illa. Om de t.ex. har tillbringat mycket tid på anstalt kan man försöka uppmana dem att sysselsätta sig med något på utsidan där de inte riskerar att åka in igen. Det är även bra att försöka hjälpa dem att hitta en sysselsättning som kan stimulera dem men som samtidigt inte leder till att de kan hamna i fängelse. Eftersom psykopater lätt blir uttråkade är ett 8-17 jobb inte att tänka på. Dessutom är det dålig prognos när det gäller dåligt betalda arbeten. Ofta kan man hitta psykopater som säljer bilar, lägenheter etc. där de kan göra klipp. Dessutom får de då användning för sin förmåga att prata omkull människor. Kick behovet tillgodoses också eftersom de hela tiden strävar mot att tjäna mer pengar.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se