(Svenska) Hur visar du empati?

Hur visar du empati?

Du har säkert hört en del om hur viktigt det är med empati för andra människor. empati innebär att du kan sätta dig in i hur en annan person känner.

Här följer några tips kring hur du kan visa med dina beteenden att du känner empati för en annan person:

1. Du kan sätta ord på känslan t.ex. i form av en fråga; te.x.  “känner du dig ledsen eller är du arg över det som hände idag?”.

Att sätta ord på känslor ger struktur över vad som pågår och det visar den andra personen att du bryr dig och att du försöker förstå.

2. Bekräfta känslan genom att t.ex. säga “jag förstår att du blev arg när du inte fick äta godis efter frukosten….”

3. Signalera att du är förstående och engagerad. Ställ fler frågor både kring vad som hände och om hur det kändes samt hur du hade velat ha det istället.

Därpå, efter att du har visat empati kan du se om det är läge att börja ge råd. Det är vanligt att du kanske inte vet vad du ska säga och därför börjar ge råd på en gång, vilket kan ge motsatt effekt, dvs. den du pratar med känner sig oempatiskt bemött istället och blir mer ledsen eller arg.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför kan överbeskyddade barn få problem med övergivenhets ångest i vuxen ålder?

Varför kan överbeskyddade barn få problem med övergivenhets ångest i vuxen ålder?

Jag har skrivit en del om övergivenhets ångest och hur den uppstår. Övergivenhets ångest yttrar sig i vuxen ålder genom att du får stark ångest när du upplever att du kanske kommer att bli lämnad av din partner. I vissa fall kanske du ofta attraheras av en partner som trycker på dina övergivenhets tangenter genom att signalera att du kommer att bli lämnad eller avvisad så fort du inte gör som han/hon vill. I andra fall kan du vara tillsammans med en person som inte trycker på några sköra tangenter men du har ändå hela tiden en känsla att du när som helst kan bli lämnad.

De människor som jag har träffat har oftast fått problem med övergivenhets ångest pga. att en eller båda föräldrar har varit oförutsägbara i sina signaler, dvs. de har ibland beroende på vilket humör de har varit i stunden varit vänliga och förstående för att i nästa ögonblick vara oempatiska och bestraffande. Den här känslomässiga berg-och-dal banan är mycket destruktiv känslomässigt och kan bl.a. leda till problem med övergivenhets ångest.

Du kan dock äben få problem med övergivenhetsångest i vuxen ålder om du har blivit överbeskyddad av dina föräldrar. De har kanske i all välmening gjort allt åt dig, skjutsat dig överallt etc. Du får i och med det signaler att du inte klarar av saker på egen hand vilket ofta kan bli ett problem i vuxen ålder. Du kan drabbas av ångest när du plötsligt som vuxen ska åstadkomma vardags saker själv. I vuxen ålder kanske du sedan träffar en partner som gör allt åt dig och i och med det får ett känslomässigt övertag. Om han/hon börjar utnyttja det blir du ett lätt byte eftersom du innerst inne omedvetet eller medvetet tror att du inte kan klara dig på egen hand.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Har du mött den lismande narcissisten?

Har du mött den lismande narcissisten?

En vanligt drag hos narcissister är att de ser ner på människor som de anser har låg status medan de smörar friskt för personer med hög status eller personer som de tror att de kan få någon nytta av.  De kan också vara generösa mot hög status personen och försöka bli kompis med honom/henne.

Om det sedan av någon anledning blir omvända roller så att hög status personen mister sin position och behöver en tjänst av narcissisten kommer narcissisten att visa sitt rätta ansikte. Den lismande trevligheten kommer då att vara bortblåst och istället kommer narcissisten tydligt visa att det är han/hon som bestämmer och att du inte har något att säga till om.

Den lismande narcissisten ljuger även konstant. Han/hon säger det som innebär mest fördelar för honom/henne i stunden. Om du har tät kontakt med den lismande narcissisten kommer du ganska snart att se att han/hon säger olika saker vid olika tillfällen. Narcissisten ljuger så mycket att han/hon själv inte har kontroll över lögnerna.

Om du försöker konfrontera ljugandet kommer narcissisten att neka och sannolikt även bli arg. Det du kan tänka på när det gäller den lismande narcissisten är att aldrig lita på honom/henne. Om du blir lovad en tjänst, räkna med att narcissisten uttalar orden för att just då få ta emot din tacksamhet och bekräftelse.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Förbättra din självkänsla “jag har låg självkänsla”- Hemuppgift 49

Förbättra din självkänsla – Hemuppgift 49

Förra veckan hade du i hemuppgift att dela in dina negativa tankar i fack med olika rubriker.

Forskning har visat att din känsla av lycka till stor del påverkas av dina egna beteenden. Ett sådant beteende är vänliga beteenden mot andra människor.

Den kommande veckan får du i hemuppgift att varje dag försöka göra något snällt mot en annan person (gärna mot flera personer). Det kan handla om att hjälpa någon, le mot någon, ge pengar till någon etc.

Lycka till!

Nästa vecka får du en ny hemuppgift.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Min narcissistiska mamma ljuger för att få fördelar

Min narcissistiska mamma ljuger för att få fördelar

Ett vanligt beteende som narcissister sysselsätter sig med är att de ljuger. De ljuger för att få fördelar.

Det kan handla om att din narcissistiska mamma ljuger för att:

–  Andra ska ha empati med henne, t.ex. för att hon har gått igenom så svåra saker eller för att hon har så svårhanterliga barn.

– Andra ska alliera sig med henne genom att t.ex. läxa upp dig för att du inte visar din mamma tillräckligt med respekt.

– Kunna tillämpa sin dubbelmoral, t.ex. genom att hon förbjuder dig att ha flickvän/pojkvän medan det senare kommer fram att hon själv var promiskuös när hon var ung samt otrogen mot sin man.

– Bli beundrad t.ex. genom att hon ljuger om arbetsprestationer eller utbildningar.

– Kunna bli omhändertagen t.ex. genom att överdriva kring sina kroppsliga besvär.

– Kunna ge dig skuldkänslor.

– För att få en anledning att ta ut sina negativa känslor och sitt dåliga humör på dig (t.ex. genom att hon är arg för att hon har blivit avvisad av en man).

– Kunna “vinna” över dig och bevisa att hon minsann var mer populär som ung eller mer lyckad.

Oftast är narcissisten så inflätad i sina lögner att honhan tror på dem själv. Jag tror att det ibland blir någon omedveten form av inre dialog där ljugandet berättigas för att narcissisten helt enkelt har behov av att t.ex. synas, tas om hand om eller nå sina kortsiktiga mål.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur jobbar du med att sluta köra över dig själv och anpassa dig efter andras behov?

Hur slutar du köra över dig själv och anpassa dig efter andras behov?

Om du ägnar en så stor del av ditt liv till att anpassa dig efter andra behov kan det vara svårt att bärja ändra på det. Det är kanske så inpräntat i din personlighet att du inte ens vet vad du vill eller vad du tycker om.

Om du anpassar dig för mycket efter andras behov och vill jobba med det är mitt råd:

– Börja med att försöka identifiera var dina till lags beteenden kommer ifrån. Du är sannolikt uppvuxen i en miljö där du av olika anledningar har anpassat dig efter vad du trodde förväntades av dig. Det behöver inte ens vara så att någon tvingade dig till olika beteenden, det kan handla om att att du visste vad dina föräldrar förväntade sig t.ex. utbildnings mässigt och att du utifrån det gjorde det du trodde att de skulle bli glada av.

– Observera under en vecka i vilka situationer du anpassar dig efter andras behov. Handlar det om att du presterar på jobbet, handlar det om att du känner press att alltid vara glad och uppmärksam för att bli omtyckt etc.

– Observera när du får skuldkänslor, det är vanligt att du lätt får starka skuldkänslor som styr dig åt till lags hållet är du försöker göra på ett annat sätt.

– Skriv ner alla personer som finns i ditt liv och skriv ner vad du ger till dem och vad de ger till dig.

– Gör en lista över olika vardags saker som man kan ha en åsikt om. Skriv t.ex. ner vad du tycker om för mat, filmer, böcker, typer av människor, typ av sociala sammanhang etc.

– Öva dig på att vid olika tillfällen några gånger i veckan, säga vad du tycker om olika saker även om den andra personer tycker annorlunda.

– Fundera på hur du är på att be om hjälp, testa att be någon om hjälp.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur undviker du att bli utbränd?

Hur undviker du att bli utbränd?

Personer som lättare blir utbrända än andra har ofta vissa återkommande tanke och beteende mönster.

Mitt råd är att du ser över följande tendenser hos dig själv för att undvika att bli utbränd:

– Ett vanligt drag hos personer som blir utbrända är att de är måna om att vända ut och in på sig själva för att göra andra nöjda oc bli omtyckta. Så med andra ord, försök att observera om du har sådana tendenser. Försök sedan planera under en vecka om du kan hitta några situationer där du kan bete dig på ett sätt som är mer gränssättande och mer omhändertagande mot dig själv.

– Ett vanligt drag hos personer som blir utbrända är att de har höga krav på sig själv. Observera om du har tendenser att bete dig hur som helst mot dig själv bara du får höra att du är duktig. Om du har de här tendenserna är det vanligt att du oftast inte själv känner dig nöjd med dig själv, åtminstoner inte så länge, du känner istället behov att fortsätta jakten på känlan att vara nöjd med dig själv.

– Ett vanligt drag hos personer som blir utbrända är att de inte tänker så mycket på att ta hand om sina behov. Om du ofta sätter dina behov sist i kön eller inte hinner fram till dina behov pga. alla andra behov, försök tänka om. Om du inte kan uppbåda empati för dig själv, tänk att även de andra personerna vars behov du tillgodoser framför dina egna, kommer att fara illa om du blir utbränd, du kommer till slut när du blir utbränd inte orka springa andras ärenden.

– Ett vanligt drag hos personer som blir utbrända är att de inte är så bra på att vara i nuet. Jakten efter att vara snäll och duktig kan leda till att du är så målinriktad att du blir rastlös och inte kan stanna upp ens när du vill. Försöka börja med minsfulness och gör några övningar  i veckan.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Måste jag förlåta min narcissistiska mamma?

Måste jag förlåta min narcissistiska mamma?

Det pratas en hel del om att du måste förlåta din narcissistiska mamma för att du ska kunna gå vidare. Jag tycker inte att det är en självklarhet att du måste förlåta för att kunna ha ett bra liv. Om du känner konstant ilska på din mamma för att du tycker att hon har förstört ditt liv, då tycker jag att du behöver jobba med din ilska som lätt kan bli bitterhet. Ilska är en bra känsla att ha, men som jag har sagt tidigare ska det inte vara för mycket av någon känsla, då tar den ofta plats istället för någon annan känsla vilket skapar obalans.

Om du däremot tycker att du kan göra sådant som du tycker att du vill göra i ditt liv trots din uppväxt och att du kan ägna dig åt andra saker än att hela tiden på ett destruktivt sätt älta det som har varit tycker jag inte att du behöver förlåta din mamma om du ha svårt för det. Däremot behöver du utveckla  en acceptans för att hon inte har varit en dysfunktionell förälder. Du ska med andra ord kunna tänka på det som har varit och på hur du tycker att hon har betett sig utan att varje gång reagera med starka känslor.

Det räcker md att du går igenom din uppväxt känslomässigt, att du lär dig känna empati för dig själv, därpå är det bästa om du kan träna dig på att ägna din energi till att göra saker i ditt liv som får dig att må bra.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilka beteenden ökar sannolikheten för att dina barn kommer att ha nära vänner?

Vilka beteenden ökar sannolikheten  för att dina barn kommer att ha nära vänner?

Forskning har visat att det finns vissa beteenden hos dina barn du framför allt kan tänka på för att de ska få nära vänner (Läs mer i Brain rules av John Medina).

2 ingredienser som talar för att dina barn kommer att få nära vänner är:

1. Du lär dina barn att reglera sina känslor. Det innebär att man under sin uppväxt lär sig att hantera sina känslor på ett sätt som gör att man som vuxen inte pendlar fort mellan olika känslor. Du lär dig att reglera dina känslor under din uppväxt bl.a. genom att få uttrycka dina känslor,  genom att  få sätta gränser samt genom att se att man kan ha konflikter och lösa dem.

2. Dina barn lär sig med din hjälp att vara snälla, förstående, förlåtande etc.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur beter du dig ofta om du har schemat underkastelse (du känner dig kroniskt i underläge gentemot andra)?

Hur beter du dig ofta om du har schemat underkastelse (du känner dig kroniskt i underläge gentemot andra)?

Om du har schemat underkastelse (se Lev ditt liv som du vill och inte som du lärt dig av Jeffrey Young) så är det typiska i ditt beteende att du sätter dig själv under andra människor när du pratar med dem. Det här kan ofta leda till att människor med narcissitiska drag kontinuerligt utnyttjar sitt överläge och mer eller mindre får dig at känna dig ännu mer värdelös. Du kan även ibland känna dig utnyttjad och bli passsivt aggressiv (du känner dig sur men säger det int öppet utan blir ironisk, butter eller pratar bakom den andres rygg) av människor som inte bett om att få något av dig men tagit emot tjänster när de ändå blivit erbjudna och inte alls förstår att du har känt dig överkörd.

Beteenden som är typiska om du ofta känner dig i underläge gentemot andra är:

– Du  låter andra ofta få som de vill.

– Relationer med andra människor lyckas n’sta alltid sluta med att du tar hand om andra men ingen tar hand om dig.

– Du får lätt skuldkänslor och har svårt att säga eller göra saker som gör någon annan ledsen.

– Du vet ofta inte vad du vill när det gäller olika livsområden.

– Du tror att du trivs bästa när andra bestämmer.

– Du gör nästan vad som helst för att känna dig omtyckt och eller accepterad.

– du gör nästan vad som helst för att undvika att någon blir arg på dig.

– Du tycker inte om att säga emot någon annans åsikter.

– Du uppoffrar dig ofta för andra-

– Du hjälper andra även på bekostnad av dina egna behov.

– Du nedvärderar ofta dig själv när det gäller sådant som du har åstadkommit.

– Du kan försöka komma undan andras krav genom att komma försent, skjuta upp saker eller göra fel.

– Du känner dig ofta lurad och att du ger mer än du får tillbaka.

– Du får lätt skuldkänslor när du ber om saker och du känner dig lätt egoisistisk.

– Du känner dig ofta arg när andra säger åt dig vad du ska göra.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se