(Svenska) Öva dig i mindfulness – hemuppgift 13

Öva dig i mindfulness – Hemuppgift 13

Förra veckan hade du hemuppgift 12 i mindfulness.

Den kommande veckan får du i hemuppgift tänka ut ett ord som du upplever som stressande. Välj ett ord som du brukar använda för att kritisera dig själv, t.ex. upplever att du är tråkig, dum, svag, konstig, tjock etc. Gradera hur stressad du blir av ordet mellan 0-10.

Upprepa nu ordet gång på gång under en minut och gradera sedan igen hur stressad du blir av ordet. Övningen går ut på att du accepterar att ett ord känns laddat varpå du genom att upprepa det ibland kan uppleva att laddningen minskar.

Gör övningen ovan en gång per dag den kommande veckan.

Lycka till!

Nästa vecka får du en ny hemuppgift.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Den narcissistiska mamman berättar ofta om hur fantastiska andras barn är – Fall exempel

Den narcissistiska mamman berättar ofta om hur fantastiska andras barn är – Fall exempel

Läs en tidigare text om den narcissistiska mamman.

Den narcissistiska mamman vill oftast inte känna sig belastad av dig och dina problem. Hon kan ibland lyssna och verka bekräftande men oftast beror det på att hon just då är på bra humör eller att hon har något eget intresse av att lyssna, t.ex. för att slippa känna sig uttråkad eller för att få chansen att gotta sig i att du har problem medan det går så bra för henne.

Här kommer ett fall exempel på detta:

Hilda känner sig oftast besviken över att hennes mamma inte kan bekräfta henne. Trots detta kan hon inte sluta söka sin mammas bekräftelse. Hon vill så gärna ha en mamma som kan vara ett stöd för henne när hon har problem. Hilda har även en pojkvän som hon blir besviken på ibland och hon önskar att han kunde anstränga sig mer för att bli färdig med sin utbildning. I nuläget får Hilda betala mer för att de ska kunna göra saker gemensamt och hon tycker att det är jobbigt samtidigt som hon gärna vill att de ska gå ut och äta ibland eller resa tillsammans. Hilda försöker beklaga sig för sin mamma om sin pojkvän samtidigt som hon vill ha råd kring hur hon ska göra med sitt eget jobb som hon inte trivs med. Hon funderar på om hon ska påbörja en ny utbildning.

Hildas mamma lyssnar först en stund och Hilda får en känsla av att hon kanske förstår, därför berättar hon ännu mer. Mamman börjar känna sig uttråkad av samtalet och tycker att Hilda gnäller istället för att ta tag i saker och hon tycker att Hilda kan göra slut med sin pojkvän. Därpå berättar hon hur hennes ena väninna precis har fått ett fantastiskt arbete och att den andra väninnans barn har avancerat på det jobb hon har. Hon lägger till att de barnen har bra relationer med en partner som också har fantastiska jobb.

När Hilda lägger på luren efter att ha prata med sin mamma känner hon sig misslyckad, arg och besviken. Hon känner sig också arg på sig själv att hon åter anförtrodde sig för sin mamma varpå hon blev besviken.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad innebär en dissociativ identitets störning?

Vad innebär en dissociativ identitets störning?

Barn som växer upp under traumatiska förhållanden kan ibland dissociera för att överleva sin situation. Det innebär att du stänger av känslomässigt och hamnar i ett slow motion tillstånd. Du kan också få en känsla av att se dig själv och andra utifrån eller uppifrån.

Om den här strategin drivs till sin spets kan den utvecklas till en dissociativ identitets störning. Det innebär att “stänga av strategin” kan vara så omfattande att du inte minns stora delar av en period eller du får en känsla av att du försvinner, “övertagen” eller upplever att du hamnar i ett tillstånd som är annorlunda än det du känner igen av dig själv.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför har du svårt att sätta gränser mot andra?

Varför har du svårt att sätta gränser mot andra?

Många människor har svårt att sätta gränser mot andra. Det bottnar ofta i hur du har växt upp och hur tillåtande dina föräldrar var när du övade på att sätta gränser under din uppväxt. Bestraffade t.ex. dina föräldrar dina försök att sätta gränser genom att bli arga eller ge dig skuldkänslor?

Om du har svårt att sätta gränser mot andra människor är en bra början att du funderar över vad du är orolig för ska hända om du sätter gränser. Exempel på orsaker kan vara:

– Bli avvisad

– Bli övergiven

– Bli bemött med kyla

– Vara ensam

– Få ångest

– Bli bemött av ilska

– Få skuldkänslor

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kan desorganiserade anknytnings mönster yttra sig i vuxna relationer? – Fall exempel

Hur kan desorganiserade anknytnings mönster yttra sig i vuxna relationer? – Fall exempel

Läs en tidigare text om desorganiserad anknytning.

Om du har en desorganiserad anknytning från din uppväxt kommer du sannolikt att få problem med dina relationer.

Här kommer ett fall exempel på hur det kan se ut:

Alva är 25 år. Hon har inga nära relationer till andra människor. Sedan tonåren har hon varit upptagen med killar och destruktiva relationer. Hon känner sig säker på att hon kan attrahera killar, det är i princip det enda område där hon känner självförtroende. I övrigt känner hon  sig vilsen. Hon vet inte vad hon vill jobba med, hon har inga nära vänner och hon har en destruktiv relation till sin mamma som ibland kan vara avundsjuk på Alva för att hon har så lätt för att få killar. Alva befinner sig alltid i en relation men hon har flera beundrare vid sidan om som säkerhet då hon är rädd för att bli övergiven. Hon blir attraherad av killar som inte har någon förmåga att bekräfta henne och som själva ofta har problem med att vara trogna. Alva hanterar sin besvikelse med att gå ut ofta, dricka för mycket och erövra killar. När hon vaknar morgonen efter att hon festat känner hon sig äcklig och hon har hemsk ångest. När bekräftande killar vill närma sig Alva och vara med henne mer än bara vid fest tillfällen känner hon sig äcklad av dem och deras naiva vänlighet, hon känner ingen respekt för dem. Under veckorna ser hon fram emot nästa erövrings tillfälle när hon känner kontroll och att hon kan välja vilken kille hon vill umgås med. Trots att Alva vet att hon kommer att få en hemsk ångest när hon vaknar nästa morgon kan hon inte låta bli erövrings situationerna, de blir som en drog för henne.

Fortsättning följer…

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kan desorganiserade anknytnings mönster yttra sig i vuxna relationer – Fall exempel – strategi (fortsättning)

Hur kan  desorganiserade anknytnings mönster yttra sig i vuxna relationer – Fall exempel – strategi (fortsättning)

Läs tidigare text om fall exempel kring desorganiserad anknytning och hur du kan jobba med det.

Det första som Alva fick lära sig var att få grepp om vad som hade lett till att hennes desorganiserade anknytningsmönster. Ett första steg är att hjärnan får ett ordentligt grepp om hur dina känslomässiga reaktioner hänger ihop med vad som har hänt och hur det har format dina beteende mönster.

Alva fick i uppgift att beskriva konkreta situationer från sin uppväxt som var traumatiska för henne. Hon fick beskriva dem så detaljerat som möjligt för att hon skulle kunna få en känslomässig reaktion. Den biten är viktig för att du ska kunna få fram någon empati för dig själv.

Alva fick försöka koppla ihop de smärtsamma upplevelserna med varför hon hade behov av att vara så självdestruktiv i vuxen ålder.

När hon så småningom träffade en man som var genuint intresserad av henne som person försökte hon jobbamedsig själv och sina reaktioner. Hon fick i uppgift att försöka dela med sig känslomässigt till en person som hon i vanliga fall hade avfärdat och lämnat.

Hon försökte även sätta ord på sina egna känslor och uttrycka dem så att hon kunde försöka stå emot att bli överkörd samtidigt som hon kunde ställa krav på sin partner.

Alva fick också lära sg att inte agera omedelbart på känslor när hon t.ex kände sig uttråkad eller kände förakt och hon upptäckte att jobbiga känslor kunde aktiveras och sedan passera.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kan desorganiserade anknytnings mönster yttra sig i vuxna relationer – Fall exempel – strategi

Hur kan desorganiserade anknytnings mönster yttra sig i vuxna relationer – Fall exempel – strategi

Läs en tidigare text om desorganiserad anknytning.

Alva kände en hopplöshet och tomhet. Hon ville gärna träffa någon som hon kunde känna en närhet med men det fungerade inte. Hon kunde träffa bra killar men det fungerade inte. Hon kände sig äcklad när någon var snäll och mån om henne. Det kändes som att en amöba lade sig som ett täcke över henne och hon fick panik. När killar var intensiva, självsäkra och uppvaktande kunde hon däremot känna ett rus som hon kunde tänka sig att människor med ett drogberoende kunde känna.

Hon fick hjälp att jobba med sitt problem och även om hon inte förstod hur hennes “drogberoende” av knäppa killar kunde försvinna bestämde hon sig för att ge terapin en chans, hon kände att hon inte hade något val.

Hon fick lära sig att hon sannolikt hade haft en desorganiserad anknytning med sina föräldrar när hon växte upp. Hon hade en mamma som ibland krävde närhet av Alva, när hon inte hade en man som kunde fylla det behovet. När mamman hade en man i sitt liv gick hon fullständigt upp i sina relationer och gjorde allt för att inte bli lämnad av sin man. Dessutom drack mamman mycket och hon kunde dessutom ibland vara tillsammans med män som misshandlade henne psykiskt. En av männen hade dessutom gjort närmanden mot Alva. Mamman låtsades inte se det och Alva kände tom. att hon blev svartsjuk på Alva. När Alva var tonåring kunde mamman ibland låna kläder av Alva och hon ville gärna att andra skulle se dem som väninnor.

Alva kände sig som en förbrukad trasa. Hon dög ibland för mammans behov och då krävde mamman full uppmärksamhet av Alva. Sedan, när hon träffad en man tappade hon helt intresset för Alva och då kunde hon visa att Alva var i vägen eller se på henne som på en konkurrent.

Alva var upplärd att se på sig själv som på en trasa som andra kunde använda sig av och sedan slänga bort, det mönstret återupprepade hon med sina killa ri vuxen ålder.

Fortsättning följer…

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Öva dig i Mindfulness hemuppgift 12

Öva dig i Mindfulness – Hemuppgift 12

Förra veckan hade du hemuppgift 11 i mindfulness.

Den kommande vecka får du i hemuppgift att skriva ner negativa tankar som du får varpå du tillämpar mindfulness kring de negativa tankarna.

Tänk:

– Min tanke är bara en tanke som kommer och som kommer att passera.

– Jag accepterar att jag har den här tanken och jag värderar den inte för jag vet att den kommer att assera och ersättas av andra tankar.

Var uppmärksam på din andning när du gör övningen, andas ända ner i magen.

Lycka till!

Nästa vecka får du en ny hemuppgift.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Min över involverade förälder har inte låtit mig utveckla en egen identitet – Fall exempel

Min över involverade förälder har inte låtit mig utveckla en egen identitet – Fall exempel

Läs en tidigare test om en över involverad förälder.

Lisa är 24 år gammal. Hon har alltid varit duktig i skolan och är mån om att prestera. Hon har föräldrar som bryr sig om henne och hon står speciellt sin mamma väldigt nära. Hon beskriver deras relation som en kompis relation och hon anförtror sin mamma alla sina innersta tankar. Lisa har en ätstörning och hon har svårt att bli bättre trots regelbunden behandling de senaste tre åren. Hon försöker prestera i sin behandling som i skolan och förstår inte varför hon inte blir bättre. Hon känner sig vilsen, hon vet sällan vad hon tycker eller vad hon vill. Hon har inga vänner och hon har aldrig haft en relation. Lisa pratar med sin mamma flera gånger per dag. Hon vågar inte ta några beslut när det gäller något annat än sitt skolarbete. Hon tar med sig sin mamma när hon ska handla kläder, när hon ska bestämma om hon ska gå ut med sina klasskamrater etc. Lisa studerar och går ibland ut med sina klasskamrater. Det har hänt att hon har roligt och att hon glömmer ringa sin mamma varpå mamman ger henne skuldkänslor. Lisas mamma vill henne väl men vill delta i varenda detalj som händer i Lisas liv. Hon har själv haft en dålig relation till Lisas pappa och har hittat en mening med livet genom att leva via Lisa. Hon framstår som att hon bryr sig mycket om Lisa vilket hon gör men hon säger inget om att engagemanget i dottern faktiskt har en viktig funktion för henne, för att hon ska ha en mening med livet. Hon har inga väninnor och hon har en dålig relation med sin man. Hon har därför ett väldigt behov av att umgås med sin dotter och kontrollera henne. Varken hon eller någonanna i familjen förstår att Lisa genomsin ätstörning har hittat ett sätt att få kontrollera någon del av sitt liv.

Lisa har lätt att få skuldkänslor och har ofta skuldkänslor gentemot sin mamma. Lisa känner att hon inte har någon identitet, hon vet inte vad hon vill, vad hon tycker om eller vad hon inte tycker om, hon känner sig helt vilsen utan sin mamma som alltid vet vad som är rätt, dvs. vad hon själv tycker är rätt.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Min över involverade förälder har inte låtit mig utveckla en egen identitet

Min över involverade förälder har inte låtit mig utveckla en egen identitet

Det är så klart destruktivt att  bortse från barns behov och låta dem klara sig själva, men det är också destruktivt att vara överinvolverad och leva genom sina barn. Det leder till att de inte kan utveckla sin egen identitet utan de får istället ta över sin förälders, ofta sin mammas identitet. Ytterligare en destruktiv komponent om du har haft en överinvolverad förälder är att du ofta har en bild av att du har haft det väldigt bra och att det är fel på dig som har så mycket problem. Du kan på så sätt, när du jobbar med dig själv inse att din mamma egentligen av egoistiska skäl har levt via dig vilket kan leda till att du känner dig lurad och bestulen på en egen identitet.

Om du har haft en överinvolverad förälder kan konsekvenserna vara att:

– Du känner dig osäker när du är själv.

– Du har ångest över att bli lämnad av en partner då du tvivlar på dina förmåga att klara dig själv.

– Du känner dig osäker både när det gäller fritids intressen, studier, relationer; du känner dig allmänt vilsen.

– Du känner dig tvungen att avhandla allt med din förälder även när du är vuxen.

– Du känner dig osäker och omogen när du ska träffa en partner och rädd för att bli övergiven när du väl har en partner.

– Du känner dig värdelös för att du inte kan ta några beslut och för att du inte kan åstadkomma något på egen hand.

– Du känner dig kontrollerad av din förälder och ibland kanske du tycker att det är jobbigt men du känner dig hjälplös.

– Du får lätt skuldkänslor mot din kontrollerande förälder.

Om du har haft en över involverad förälder behöver du kanske gå i terapi för att börja ta reda på vem du är och vilka behov du har för att sedan börja jobba med de skuldkänslor som din över involverade förälder antagligen kommer att ge dig när du börjar separera dig själv din henne.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se