(Svenska) Varför är det viktigt att kunna sätta ord på känslor?

Varför är det viktigt att kunna sätta ord på känslor?

Jag har vid flera tillfällen skrivit om att psyket har behov av struktur och att det är ångestdämpande.

Forskning har visat att kunna sätta ord på känslor har en lugnande effekt på barns nervsystem. (Läs mer i Brain Rules av John Medina).

När du är liten har hjärnan ännu inte hunnit koppla ihop systemen för verbal och icke verbal kommunikation i hjärnan. Du kan känna rädsla, avsky, glädje etc. utan att veta vad känslorna innebär. Det kan göra att känslorna känns skrämmande. Om du får hjälp av dina föräldrar att koppla ihop icke verbal kommunikation med verbal kommunikation, dvs. någon hjälper dig att sätta ord på känslorna kommer du sannolikt att kännas dig lugnare för du får bättre kontroll över vad som händer.

Annars kan det kännas som att du blir överväldigad av ett kaos av upplevelser som du inte förstår.

Om dina föräldrar lär dig att sätta ord på känslor när du är liten kommer du att kunna sätt ord och hantera dina känslor i vuxen ålder vilket ökar sannolikheten till välmående och bra relationer.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför är psykopater ofta elaka mot djur?

Varför är psykopater ofta elaka mot djur?

Det är inte ovanligt att psykopater är elaka mot djur redan när de är små. Den främsta anledningen till det är att det är att övertaget över djuret ger de en känsla av kontroll och makt. Maktkänslan får psykopater att må bra kortsiktigt. Eftersom de inte har förmåga att känna känslor av närhet eller glädje med en annan människa blir de beroende av att skaffa sig kortsiktiga nöjen som t.ex. att utnyttja andra eller få andra att må dåligt.

När psykopater behandlar djur illa vill de ta ut sin ilska, sitt missnöje eller sin känsla av att vara uttråkade över någon annan och då blir djuret en bra måltavla precis som barn kan vara eller en partner som är i underläge känslomässigt.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad betyder tvångsmässig personlighets störning?

Vad betyder tvångsmässig personlighets störning?

Många människor kan ha drag av tvångsmässighet som t.ex. att de är överdrivet pedantiska och att de vill dubbel kontrollera saker för mycket.

Om du har en tvångsmässig personlighets störning upplever du inte bara att du har tvångsmässiga tanker eller beteenden inom vissa områden utan du upplever att du “är” på ett tvångsmässigt sätt.

Tvångsmässig personlighets störning innefattar fyra av följande symtom:

1. Du är upptagen av detaljer, regler, listor, ordning och scheman på ett sätt som gör att meningen med aktiviteten försvinner.

2. Du uppvisar perfektionism som stör din förmåga att utföra uppgifter.

3. Du är överdrivet engagerad i arbete och produktivitet på bekostnad av fritid och sociala aktiviteter.

4. Du är överdrivet samvetsgrann, petig och oflexibel i dina moraliska värderingar.

5. Du har svårt att göra dig av med utslitna, värdelösa saker som inte har ett sentimentalt värde.

6. Du är ovillig att delegera uppgifter eller samarbeta med andra om de inte underordnar sig ditt sätt att utföra uppgifterna.

7. Du är snål både mot dig själv och andra och du ser pengar som något som bör sparas inför katastrof situationer.

8. Du är stelbent och envis.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför blir barn med desorganiserad anknytning förvirrade och rädda?

Varför blir barn med desorganiserad anknytning förvirrade och rädda?

Läs en tidigare text om desorganiserad anknytning.

Barn med desorganiserad anknytning känner oftast rädsla. Ett problem är att de inte får något grepp om sin förälder trots att de vet att de ofta känner sig rädda. Det beror på att din deras närmaste anknytnings person (oftast mamman) ibland visar ett omhändertagande beteende. Hennes omhändertagande beteende aktiveras ibland varpå hennes egna anknytnings mönster aktiveras när hon ser negativa känslor hos dig, tex rädsla eller ilska.

Du torktumlas mellan att vilja närma dig din mamma då du som liten inte kan överleva utan henne, och impulser att fly från dina mamma då du inte kan lita på om hon blir elak eller väljer att lämna dig. Det här skapar ett tillstånd av förvirring.

Om du har desorganiserad anknytning är du rädd samtidigt som du är känslomässigt  förvirrad.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur bekräftar (validerar) du dig själv och andra – Hemuppgift 3

Hur bekräftar (validerar) du dig själv och andra? – Hemuppgift 3

Förra veckan hade du övning 2 i hemuppgift i serien “hur bekräftar” (validerar) du dig själv och andra”.

Den kommande veckan får du i hemuppgift att bekräfta andra genom att sammanfatta det de säger då och då. För några veckor sedan fick du övningen att ställa frågor vilket också är bra när det gäller att få andra att känna sig bekräftade men nu kan du lägga till den här övningen. När du sammanfattar det andra säger märker de att du kommer ihåg vad de säger och att du försöker förstå.

Lycka till!

Nästa vecka får du en ny hemuppgift.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur övar du på att vara mindre dömande mot dig själv?

Hur övar du på att vara mindre dömande mot dig själv?

Du mår sannolikt inte så bra om du ofta är dömande mot dig själv. Det leder ofta till att du anstränger dig mer för att göra saker ännu bättre vilket oftast antingen leder till att du i alla fall är missnöjd eller halvnöjd och dessutom uttröttad eller till att du är nöjd men tänker att det var en slump att det blev bra och att det är en tidsfråga innan allt går fel och alla ser att du är egentligen är en bluff som inte kan så mycket.

Om du vill öva på att bli mindre dömande mot dig själv behöver du börja med att notera och skriva ner situationer när du är dömande mot dig själv. Om du upplever att situationerna är så många att du inte kan skriva ner alla, välj då ut några per dag.

Försök sedan stanna kvar i känslan utan att försöka åtgärda problemet på en gång. Beskriv känslan och fundera på varifrån den kommer.

Hur kommer det sig att du är så själv kritisk, hur blev du det?

Fundera sedan hur du skulle kunna se på situationen om du var snällare mot dig själv. Gå även igenom om vissa dagar är värre än andra och fundera varför.Gå till slut igenom vad du kan göra för att hjälpa dig själv när du är dömande mot dig själv.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad betyder osjälvständig personlighets störning?

Vad betyder osjälvständig personlighets störning?

Läs mer om personlighets störningar.

Om du lider av osjälvständig personlighets störning känner du en oförmåga att klara dig själv och ta hand om dig själv vilket leder till ett klängigt och undergivet beteende.  Det leder även till att du får stark ångest vid tankar på att bli övergiven.

Personlighets störningen yttrar sig genom 5 av följande symtom:

1. Du har svårt att ta vardagliga beslut utan att få mycket råd och uppmuntran av andra.

2. Du har behov av att andra tar ansvar för de flesta viktiga områden i din tillvaro.

3. Du har svårt att vara oenig med andra av rädsla för att mista deras stöd och gillande.

4. Du har svårt att starta projekt eller göra saker på egen hand vilket beror på bristande tilltro till det egna omdömet.

5. Du går till ytterligheter när det gäller att få stöd och uppmuntran från andra.

6. Du känner dig obekväm eller hjälplös på egen hand pga. överdriven rädsla för att inte kunna ta hand om dig själv.

7. Du söker genast etablera en ny relation som ska ge omsorg och stöd när en nära relation tar slut.

8. Du är orlmligt upptagen av rädsla för att bli övergiven och behöva ta hand om dig själv.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Narcissisten kan bli arg om du inte blir glad samtidigt som han/hon har bestämt att stämningen ska vara god

Narcissisten kan bli arg om du inte blir glad samtidigt som han/hon har bestämt att stämningen ska vara god

Narcissister kan pendla i humör på ett liknande sätt som personer med borderline problematik kan göra. En viktigt skillnad brukar dock vara att personer med borderline ofta får skuldkänslor. Narcissister kan eventuellt sträcka sig så långt att de utan att be om ursäkt kan bli extra vänliga ibland när de har betett sig illa.

Det kan t.ex. handla om att narcissisten har blivit arg över något som inte fungerat i enlighet med hans/hennes plan. Narcissisten kan då t.ex. demonstrativt gå från middags bordet och bestämma sig för att inte prata med någon. När narcissisten sedan nästa dag plötsligt blir på gott humör av någon anledning kan han/hon förvänta sig att du ska rätta dig efter de nya reglerna och vara glad. Om du inte känner för att vara glad utan istället är irriterad kan narcissisten börja ifrågasätta sin sinnes stämning t.ex. genom att först skämta och göra sig rolig över att du är sur och sedan bli irriterad och anklaga dig för att förstöra stämningen.

Du får med andra ord ta narcissistens skam över att han/hon har betett sig illa och då blir plötsligt du den som ska ha skam och skuld för att du beter dig illa.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur otrygg anknytning påverkar dina vuxna relationer – Fall exempel 1

Hur otrygg anknytning påverkar dina vuxna relationer – Fall exempel 1

Läs en tidigare text där jag beskriver en del möjliga konsekvenser av otrygg anknytning.

Här kommer ett fall exempel på hur dina vuxna relationer kan bli påverkade av otrygg anknytning.

Mia var oftast singel. Hon förstod inte varför hennes relationer alltid  avslutades efter några månader eller 1 år. Oftast avslutade hon själv relationerna då hon upplevde att något fattades. Det kunde handla om att hon tyckte att hennes partner var osjälvständig och oföretagsam, att han inte var intresserad av att prata så mycket om livet, att han inte kunde bekräfta henne tillräckligt, att han inte var tillräckligt attraktiv etc. Generellt fastnade hon för snälla personer men hon upplevde att något fattades. Hon tog gärna hand om sin partners behov och krävde inte själv att få sina behov tillgodosedda. Däremot var hon besviken och ibland förbittrad över att hennes partner själv inte förstod att hon hade behov av att  känna sig ompysslad. Hon gjorde gärna saker för sin partner som hon önskade att hennes partner gjorde tillbaka. När det inte blev så blev hon besviken. När hon avslutade relationen kände hon sig nedstämd och misslyckad. Hon upplevde att alla i hennes omgivning hade relationer utom hon.

Mia hade under sin uppväxt haft en ansvarstagande roll. Hennes mamma var ångest driven och hon hade själv en dålig relation med en man som hon inte kände sig sedd av. Hon använde Mia som en väninna. Mia fick känna sig duktig och intelligent och kände sig sedd när hon tog hand om mammans behov. Hon fick själv inte sina behov tillgodosedda av sin mamma. När Mia hade egna problem eller funderingar som hon ville prata om viftade mamman bort henne och fick henne att känna sig jobbig. Mamman visade tydligt att hon blev orolig och mådde dåligt när Mia pratade om sina problem. Hon förmedlade det till Mia genom att ifrågasätta det Mia sade, därpå började hon i vanlig ordning att prata om sig själv.

Mia var van att vara omhändertagande och hon vande sig vid att det inte var någon idé att ställa krav på att bli omhändertagen. Hon fortsatte tillämpa samma mönster mot sina pojkvänner och blev sedan besviken. Besvikelsen visade sig på ett förtäckt sätt genom att hon blev kritisk mot sina pojkvänner.

Mia jobbade med sig själv i terapi och kom på hur hon hamnade i onda cirklar. Därpå försökte hon bryta sina mönster. I början kändes det konstigt och hon fick ofta impulser att hoppa in i den omhändertagande rollen men hon fick jobba på att stå emot sina impulser och till slut hamnade hon i en relation som hon kände sig nöjd med.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur bekräftar (validerar) du andra och dig själv – Hemuppgift 2

Hur bekräftar (validerar) du andra och dig själv – Hemuppgift 2

Förra veckan påbörjade jag en ny serie övningar, denna gång får du övningar i att bli bättre på att bekräfta andra och dig själv.

Den kommande veckan får du i hemuppgift att ta reda på hur behoven ser ut hos de du upplever att du har närmast relation med.

Observera vad dina närmaste  tycker om och ta reda på  hur deras behov ser ut. Om du inte vet vilka frågor du ska ställa, tänk vad du skulle fråga om du fick i uppgift att skriva en artikel om den andra personen.

Lycka till!

Nästa vecka får du en ny övning i hur du kan bli bättre på att bekräfta dig själv och andra.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se