(Svenska) Hur bekräftar (validerar) du andra och dig själv? – Hemuppgift 8

Hur bekräftar (validerar) du dig själv och andra? – Hemuppgift 8

Förra veckan hade du i uppgift att inte agera spontant på din irritation utan analysera om det finns en underliggande känsla hos din partner eller familje medlem och i så fall bekräfta den känslan.

Den kommande veckan får du en empati övning i hemuppgift:

– Ställ frågor till personen som mår dåligt, verka nyfiken men inte dömande.

– Visa att du kommer ihåg vad den andra personen berättar genom att sammanfatta och ställa fler frågor.

– Berätta om någon händelse ur ditt eget liv för att visa att du förstår.

Nästa vecka får du en ny hemuppgift!

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilka kopplingar har man sett mellan skuld, skam och empati?

Vilka kopplingar har man sett mellan skuld, skam och empati?

Läs en tidigare text om skuld och skam.

Skam leder till att du känner dig värdelös och misslyckad och svårt att tycka om. Däremot skuldkänslor handlar om att du tycker att du har gjort något fel och med andra ord kan du ändra på det t.ex. genom att be om ursäkt eller se till att du inte gör om samma sak nästa gång.

Forskning har visat att människor som har höga nivåer av skam har svårare att känna empati för andra medan människor som känner skuld ofta har lättare att känna empati.

För mycket skam hindrar dig från att utveckla förmåga till skuldkänslor. Skuldkänslor leder till att du försöker reparera varpå skuldkänslan försvinner. Med skam känslan får du signaler om att sake rinte går att ändra på och då stannar den och uttrycks ofta på destuktiva sätt. (Läs mer i Attachment-Focused Parenting av Daniel A. Hughes).

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför skjuter människor ibland upp att prova nya saker?

Varför skjuter människor ibland upp att prova nya saker?

Din hjärna är biologiskt programmerad att vara uppmärksam på rädsla av överlevnad skäl. Om hjärnan får välja mellan hopp och rädsla kommer ofta rädsla att övervinna därför att det överlevnadsmässigt kan vara värt att tänka på de potentiella farorna en sväng extra innan du ger dig ut i det okända. Du kanske därför äter samma mat nästan varje gång du går till en restaurang trots att det skulle vara trevligt att prova något annat.

Människor har dock också en inbyggd motivation för inlärning. Du mår dessutom bättre psykiskt på sikt om du roterar de beteenden som du uppfattar som trevliga. Du kan t.ex. ägna dig åt en trevlig aktivitet den här helgen varpå du byter aktivitet nästa helg för att så småningom komma tillbaka till den första aktiviteten. På det sättet stimulerar du din hjärna med varierade positiva erfarenheter på ett bra sätt.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilken typ av anknytning kan kopplas ihop med borderline problematik?

Vilken typ av anknytning kan kopplas ihop med borderline problematik?

Läs mer om desorganiserad anknytning.

Forskning av Karen Lyons Ruth visar att det finns en koppling mellan desorganiserad anknytning och borderline problematik samt mellan desorganiserad anknytning och dissociativa symtom vilket också förekommer hos personer med borderline.

Dissociativa symtom innebär att du känner dig avtrubbad och att du får overklighets känslor. Du kan få en känsla en slow motion känsla som när du är under vatten.

Med tanke på det känslomässiga kaos som personer med borderline tvingas leva i är det ganska logiskt att de ofta har haft en desorganiserad anknytning; svårigheten att bestämma sig om de vill närma sig eller avlägsna sig från personen de har en relation med, de nyckfulla känslo svängningarna, den höga stress nivån som de tvingas leva i, svårigheten att hantera känslor eller överhuvud taget veta vad de känner mm.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Den psykopatiska mamman kedjar fast dig med hjälp av skuldkänslor

Den psykopatiska mamman kedjar fast dig med hjälp av skuldkänslor

Läs en tidigare text om psykopati.

Skuldkänslor är som jag tidigare skrivit om ett starkt känslomässigt vapen.Narcissister använder sig mycket av skuldkänslor som vapen och eftersom psykopater även är narcissister är de ännu starkare i att lägga jobbiga känslor på andra.

Det är vanligt att den psykopatiska mamman framstår som en engagerad förälder. Hon vill gärna berätta både för andra och för dig hur mycket hon gör för dig. Hon kan dessutom i vissa fall göra en del bra saker för dig; för att hon själv får ut något av det.

Problemet är att om du har en mamma med psykopatiska drag som har hjälpt dig t.ex. med att få ett bra arbete kommer du att känna att du står i tacksamhets skuld till henne, vilket hon inte kommer att vara sen att utnyttja. Det kan t.ex. vara så att hon använder sina kontakter för att du ska få ett bra arbete, vilket hon säger att hon gör för din skull fast det i själva verket handlar om att hon kan berätta för andra om ditt topp jobb, för att höja sin egen status hos andra. Därpå kan hon använda sig av det faktum att hon har gjort dig en tjänst genom att berätta om det varje gång du vill göra något i ditt liv som hon inte anser är bra, dvs. något som hon inte kan få någon nytta av. Hon kan använda dig för allt som passar henne för stunden t.ex. för sällskap så länge hon inte har någon partner, som hemhjälp om hon vill att du ska hjälpa henne praktiskt etc. Kraven på dig beror på vad hon tycker att hon behöver för stunden.

Det första du behöver göra för att försöka bryta de kedjor din mamma håller fast dig med är att fundera på hur du ska stå emot nästa gång hon vill hjälpa dig med något som du behöver. Det här låter ofta mer genomförbart när du inte behöver hjälpen, men när du väl sitter i en svår situation är det mycket svårare att genomföra.

Börja därför med att skriva en lista på situationer som brukar uppstå när din mamma erbjuder hjälp och tänk ut hur du ska lösa dem på egen hand. Förbered dig sedan på att bita ihop och stå emot nästa gång du har lust att ta hjälp av din mamma.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad händer när personer med desorganiserad anknytning vill ha närhet med en partner?

Vad händer när personer med desorganiserad anknytning vill ha närhet med en partner?

Läs mina tidigare texter om desorganiserad anknytning.

När personer med desorganiserad anknytning börjar känna sig nära en partner och de kanske börjar hänga ut sig känslomässigt börjar deras alarm system för rädsla aktiveras.

Det här innebär att när du börjar tänka att du kanske vill leva och vara nära din partner börjar din hjärna sända ut rädslo signaler dvs. att du ska fly så fort du kan därför att närhet historiskt sett har inneburit smärta och ångest.

När du sedan börjar backa och befinner dig på tryggt avstånd kan du uppleva att du vill närma dig igen varpå karusellen börjar om igen.

Karusellen kan antingen upprepa sig med samma person i några omgångar eller också hittar du en ny person där samma procedur upprepas.

Ofta förstår du till slut att du behöver jobba med dig själv för att förstå vad dina reaktioner beror på.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur bekräftar (validerar) du dig själv och andra? – Hemuppgift 7

Hur bekräftar (validerar) du dig själv och andra? – Hemuppgift 7

Här hittar du förra hemuppgiften då du övade på att bli bättre på  bekräfta (validera) dig själv och andra.

Den kommande veckan får du i hemuppgift att observera dina närmaste om de beter sig på ett jobbigt eller otrevligt sätt. Du behöver vara kvar ett tag och stå ut med att bli irriterad, men analysera om din partner eller din familje medlem har någon annan underliggande känsla än den känsla du ser. Du kanske upplever att din partner är jobbig och klängig men det underliggande budskapet kanske är att din partner känner sig ensam i relationen och gärna vill tillbringa tid med dig.

Övningen är alltså att inte agera på din irritation på en gång utan att istället observera situationen ett tag.

Lycka till!

Nästa vecka får du en ny hemuppgift.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Kan narcissister älska sina barn?

Kan narcissister älska sina barn?

Läs mer om narcissism.

Om du frågar narcissister om de älskar sina barn kommer de flesta att svara ja på det. Vissa lägger dessutom ner så mycket tid på att berätta hur intresserade de är av sina barn att andra kan få intrycket att de är fantastiska föräldrar.

Narcissister visar dock inte sin kärlek till sina barn på samma sätt som föräldrar som inte är narcissister gör. Skillnaden är att narcissister älskar sina barn villkorligt. Det innebär att du som barn känner dig älskad om du presterar inom något område, oftast det område som föräldern tycker är viktigt. Om föräldern t.ex.  är  mest intresserad av akademiska prestationer, kommer du bara att känna dig sedd och bekräftad om du presterar i skolan. Om narcissisten är intresserad och engagerad i din fotbolls träning kommer du bara att känna dig älskad om du presterar i fotboll. Om du däremot misslyckas inom det område där du förväntas prestera blir du bemött med kritik och du kanske blir ignorerad. Dessutom kanske resten av familjen också blir ignorerad och bestraffad. Det här kan i sin tur leda till att om den andra föräldern är undergiven kan han/hon ibland dölja barnets brister för att hålla narcissisten på bra humör.

Barn till en narcissistisk förälder lär sig  att de måste prestera och kanske ibland ljuga för att känna sig älskade.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Känner du dig arg, tom eller ångestfylld efter möten med din narcissistiska mamma?

Känner du dig arg, tom eller ångestfylld efter möten med din narcissistiska mamma?

Om du har en narcissistisk mamma är det sannolikt att du ofta känner dig t.ex. ledsen, arg eller tom efter dina möten med henne. Ofta handlar det här om att att du pendlar mellan hopp och förtvivlan om du har en narcissistisk mamma.

Du kanske får bekräftelse av henne ibland när du är ledsen vilket gör att du vid ert nästa möte närmar dig henne full av nytt hopp om att hon kommer att fortsätta vara ett bra stöd för dig. Ofta byts din förhoppning ut mot hopplöshet och kanske nedstämdhet för att du inser att hon inte kommer att ändra sig och att dessutom kanske du tänker att du har låtit dig luras igen trots att du egentligen vet hur din mamma fungerar. Det här kan göra att du dessutom känner dig dum varpå du kritiserar dig själv.

Om du känner igen dig i ovan beskrivna situation; tänk på att du själv vidmakthåller den onda cirkel som du befinner dig i genom att kritisera dig själv. Det är sannolikt att din narcissistiska mamma har lärt dig att kritisera dig själv för allt möjligt.

Om du ska bryta dig loss från din destruktiva dans som du har med din mamma är det viktigt att du bestämmer dig själv för att försöka jobba på att bli snällare mot dig själv. Därpå kan du göra en plan för hur du ska göra en någon detalj annorlunda när du och din mamma träffas nästa gång. Se till att du börja i liten skala och att du är beredd på att du kanske tar två steg fram och ett steg tillbaka samt att du inte kritiserar dig själv för att det inte fungerar alls ibland.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad betyder anknytnings beteenden?

Vad betyder anknytnings beteenden?

När bebisar knyter an till sina föräldrar använder de sig av beteenden för att signalera att de behöver närhet. Dessa beteenden kan vara att de skriker, ler, närmar sig etc. Det är sättet som dina föräldrar hanterar dina försök att knyta an som sedan styr vilka anknytnings mönster du kommer att ha (trygg anknytning, undvikande anknytning, ambivalent anknytning, desorganiserad anknytning). De mönster du utvecklar kommer du sedan att använda dig av när du knyter an till en partner i vuxen ålder.

Ju mer otrygga förhållanden du har haft, desto större sannolikhet att det yttrar sig i din kärleksrelation. Du försöker med andra ord knyta an på ett sätt som leder till att det blir fel. Om det blir fel upprepat i dina kärleksrelationer (och ibland vänskapsrelationer) kan det vara viktigt att du går i terapi för att försöka nysta upp hur din anknytning till dina föräldrar var och om det kanske påverkar ditt sätt att knyta an till en partner.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se