(Svenska) Hur stöttar man en person med borderline?

Hur stöttar man en person med borderline?

Det kan ofta kännas som att du inte vet hur du ska reagera när du har en person med borderline nära dig. Det kan kännas frustrerande att se att någon du bryr dig om har hemsk ångest och ibland kanske du själv dessutom blir måltavla för ilska.

Det du kan tänka på när du har en person med borderline nära dig är framför allt att du ska bekräfta känslan men blockera beteendet.

Försök med följande:

– Bekräfta känslan och ställ frågor (det är bekräftande).

– Distrahera genom att föreslå promenad eller en film.

– Om du märker en en obefogad ilska håller på att riktas mot dig, se till att säga vad du tror att det handlar om och att du inte tycker att beteendet är ok.

– Försök ställa frågor kring vad din vän har gjort under dagen för att försöka spåra vad den jobbiga känslan handlar om.

– Om du märker att obefogad ilska riktas mot dig och accelererar samtidigt som du märker att den har tagit en sådan fart att den inte går att hejda, säg att du kommer att gå ut och handla en tidning eller träna.

– Påminn din vän om tidigare tillfällen med kraftig ångest och att de har gått över.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kan jag öva mig på att förlåta?

Hur kan jag öva mig på att förlåta?

Ibland kan det vara svårt att förlåta oförrätter som andra har gjort och som kanske har påverkat och förstört många år av ditt liv.

Min uppfattning är att det inte är ett “måste” att förlåta för att gå vidare, däremot är det viktigt att du inte fastnar i en ilska som kan fortsätta förstöra ditt liv.

Psykologen Everett Worthington delar upp förlåtelse processen i 5 steg som han kallar REACH. Worthingtons mamma blev misshandlad till döds vid ett rånförsök varpå han kom på REACH.

Stegen är:

1. R-recall där han betonar att du ska gå igenom händelsen i detalj, såsom du tror att den var på ett objektivt sätt.

2. E-empathize där du ska försöka se på förövaren på ett empatiskt sätt. Tänk ut en historia som kan förklara förövarens tankar och beteenden.

3. A-altruistic gift där du ska tänka på en situation där du själv kände skuldkänslor varpå du blev förlåten. Fundera på om du själv kan ge den gåvan till någon annan (det här steget kan ofta kännas mycket svårt).

4. C-commit yourself där du ska berätta hur du tänker kring förlåtelse för en vän, där du skriver om fölåtelsen i din dagbok, i ett brev till förövaren (du behöver inte skicka det) etc.

5. H-hold onto innebär att du ska hålla fast vid att du förlåter. När du får tillbaka dina minnen, försök påminna dig själv att du har förlåtit, läs din text om förlåtelse och försöka att inte älta hämndtankar.

Stegen kring förlåtelse kan kännas svåra och onödiga för dig om du har kommit fram till att du inte vill förlåta men de kan vara bra att ha i bakhuvudet i alla fall. De kanske kan hjälpa dig att i vissa lägen i mindre omfattning älta det har blivit utsatt för.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterpeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur hanterar man avundsjuka?

Hur hanterar man avundsjuka?

De flesta har någon gång känt sig avundsjuka. Det kan handla om att du önskar att någon har en relation vilket du vill ha, att någon har ett utseende du vill ha etc.

Om du plötsligt känner avundsjuka på en person  fast du inte brukar plågas av avundsjuka kan du fundera på vad som triggar din avundsjuka. Då kan det handla om att du beter dig som du brukar men att den andra personen enbart pratar om hur bra han/hon har det. Din vän kanske även pikar dig eller säger saker om ditt liv som förstärker din känsla av misslyckande samt en känsla av avundsjuka. Det här kan även trigga dig till att börja bete dig illa mot din vän vilket kanske får dig att känna dig ännu mer dålig.

Om du dock ofta känner dig avundsjuk på olika personer utan att de gör något speciellt för att aktivera din avundsjuka behöver du jobba med dig själv både för din skull och för dina relationers skull.

Mitt råd är:

– Sätt dig ner och skriv ner hur nöjs du är inom olika livsområden från 0-10- Det kan handla om relationer, vänner, intressen, utbildning, arbete etc.

– Om din vän t.ex. har fungerande relation vilket du inte har lyckats få till, fundera dels vad du kan göra för att förbättra dina chanser till att få en relation, fundera även på hur du kan förbättra kvalitén inom andra livsområden som du kan kontrollera mer, t.ex. fritids intressen.

– Hitta ämnen som du kan prata med din vän där du känner mindre avundsjuka. Observera dig själv var din avundsjuka aktiveras mer och var den aktiveras mindre.

– Kärnan som du ska jobba med handlar om att försöka göra mer saker som du mår bra av, det kommer leda till att du ältar andras framgångar mindre.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag har övergivenhets ångest – Hur hanterar jag min övergivenhets ångest

Jag har övergivenhets ångest – Hur hanterar jag min övergivenhets ångest

Läs min tidigare text om övergivenhets ångest

Om du har problem med övergivenhets ångest är mitt råd:

1. Titta på de relationer du har haft och hur din övergivenhets ångest har påverkat dina relationer.

2. Titta på om din livsstil ändras när du träffar en man/kvinna. Blir du så fokuserad på din partner att du ger upp ditt övriga liv. Vill du träffas och höras ofta med någon som inte vill prioritera sin relation.

3. Analysera vilken typ av man/kvinna du ofta väljer. Om du har övergivenhets ångest är det inte ovanligt att du väljer personer som är känslomässigt otillgängliga på olika sätt.

4. Blir du ofta misstänksam och anklagar din partner för att inte bry sig fast det inte finns något som talar för det.

5. Efter att du har analyserat vad som blir fel pga. din övergivenhets ångest, gör en detaljerad plan kring vad du ska göra annorlunda i din nuvarande eller nästa relation.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag förväntar mig att bli övergiven – övergivenhets ångest och övergivenhets schema

Jag förväntar mig att bli övergiven – Övergivenhets schema

Läs mer i mina tidigare texter om övergivenhets ångest

Om du ofta har ångest för att bli lämnad i dina relationer har du sannolikt vad man inom schema terapi kallar ett övergivenhets schema. Det innebär att du innerst inne omedvetet tror att du kommer att bli lämnad.

Dina centrala känslor om du är rädd för övergivenhet är ångest inför tanken att du kan bli övergiven, nedstämdhet och depression om du väl blir övergiven samt ilska mot den person som har övergivit dig.

En jobbig faktor om du har ett övergivenhets schema är att din rädsla och ångest tyvärr ofta leder till beteenden som i sin tur ofta leder till en självuppfyllande profetia, dvs. att du blir övergiven. Ångesten kan ofta leda till att du beter dig på ett sätt som leder till att du blir lämnad. Tyvärr är det heller inte ovanligt att du, om du har problem med övergivenhets ångest att du blir attraherad av människor som är otillgängliga och som till max aktiverar din övergivenhets ångest.

Om du har ett övergivenhets schema är det ganska vanligt att du även har ett underkuvande eller underkastelse  schema (subjugation schema), vilket gör att du anpassar dig själv efter andras behov på bekostnad av dina egna behov. Du tror även ofta att du inte kan klara dig utan den du har en relation med.

Läs vidare om övergivenhets ångest i nästa text.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

 

(Svenska) Hur hanterar man svartsjuka?

Hur hanterar man svartsjuka?

Svartsjuka är jobbigt både för dig som lider av det och för din flickvän/fru-pojkvän/man.

Det kan handla om att du verkligen tror att din flickvän/pojkvän bedrar dig eller om att du någonstans förstår att du själv har ett problem men att du inte kan få kontroll över destruktiva tankar.

Om du ser att du har ett problem har du kommit långt. Då är det med rätt hjälp en tidsfråga innan du känner att du kommer någon vart med din svartsjuka.

Om du misstänker att du har ett problem är mitt råd:

1. Registrera under en period när du blir svartsjuk.

2. Försök skriva en lista med vad som talar för- och emot att din svartsjuka är befogad.

3. Försök sedan fundera på om din svartsjuka kan vara kopplad till din egen självkänsla.

4. Börja registrera vad din låga självkänsla aktiveras, se en koppling till din svartsjuka.

5. Börja jobba med din självkänsla.

6. Registrera om jobb med din självkänsla leder till mindre svartsjuka. När du börjar märka kopplingen kommer du börja känna mer kontroll över din svartsjuka. du kanske kommer att känna den men du kommer inte att känna dig uppäten av den.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag äter hela tiden – Övning 5

Jag äter hela tiden – Övning 5

Fortsättning från förra texten om hetsätning “jag äter ihjäl mig”.

Nina märkte en koppling mellan att hon brände ut sig i sociala sammanhang bara för att bli omtyckt varpå hon ofta kom hem och kände sig som en urvriden trasa och då blev hon dessutom sugen på sötsaker. Det hände fortfarande att hon behövde gå ut för att handla på nätterna men oftast kunde hon begränsa mat shoppingen till kvällar, hon kände mer att hon i alla fall hade någon form av kontroll så att hon kunde hindra sig själv från att kliva ut mitt i natten.

Nina började under en vecka  även registrera beteenden under de dagar då hon fick mindre sötsug för att försöka få ledtrådar till varför de dagarna blev bättre.  Hon upptäckte att hon under bra dagar ansträngde sig mindre socialt, hon hade bättre balans mellan vila och aktiviteter och hon hade inga situationer där hon körde över sig själv för att anpassa sig efter andras behov.

Följ fortsättningen i hur Nina bemästrade sin ätstörning i kommande texter.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) jag äter ihjäl mig – strategi 4

Jag äter ihjäl mig – strategi 4

Det har pga. fokus på andra ämnen blivit en lång paus vad beträffar mina texter kring hur du kan få bukt med din hetsätning så här kommer en fortsättning.

Jag utgår från mitt fall exempel om Nina så blir det lättare för dig att förstå mekanismerna som är kopplade till hetsätning. Jag fokuserar på klassiska faktorer som är kopplade till hetsätning men det finns naturligtvis individuella skillnader i hur hetsätningen yttrar sig och vad som orsakar den.

Här finns den senaste texten om hetsätning.

Nina registrerade regelbundet i slutet av dagen om hon tyckte att hon hade anpassat sig för mycket efter andras behov under dagen.

Hon började se en koppling mellan ökat matsug och att hon körde över sig själv.

Hon försökte planera i förväg hur hon kunde stå emot att gå med på saker hon inte ville. Hon bestämde bl.a att nästa gång någon frågade om hon ville följa med på någon aktivitet skulle hon be att få återkomma och först fundera på vad hon ville egentligen.

Nina märkte även att hon hade press på sig själv att vara glad och ge andra energi. Det slutade ofta med att hon var slut och nedstämd när hon väl kom hem. Då kunde hon också plötsligt bli sugen på att äta snabbt och för mycket.

Nina bestämde sig för att under en vecka registrera om när hon kunde märka en koppling mellan att överanstränga sig socialt och att få hetsätnings sug.

Fortsättning följer…

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Den desorganiserade avfärdande (kallas desorganiserad undvikande anknytning hos barn) mamman – Fall exempel

Den desorganiserade avfärdande (kallas undvikande hos barn) mamman – Fall exempel

Läs mer om desorganiserad avfärdande medvetande tillstånd (desorganiserad undvikande anknytning hos barn)

Jag har tidigare skrivit om att desorganiserad anknytning har en dubbelbeteckning. Det här innebär att du förutom korta stunder av desorganiserade mönster (du följer inte ett konsekvent beteende mönster utan du beter dig kaotiskt och förvirrat), beter dig i enlighet med beteenden som är utmärkande för trygg anknytning, undvikande anknytning eller ambivalent anknytning.

Detsamma gäller för vuxna med desorganiserad anknytning, men dubbelbeteckningen har andra namn. Hos vuxna kallas desorganiserad undvikande anknytning för desorganiserad avfärdande anknytning.

Här kommer ett fall exempel på hur en mamma med desorganiserade avfärdande medvetande tillstånd (kallas desorganiserad undvikande anknytning hos barn) kan bete sig:

Ann är mamma till Sanna. Ann har skilt sig från Bo som är Sannas pappa. Bo har alkoholproblem och Ann menar att Bos alkohol problem förstörde deras relation. Ann tar inte på sig skulden för någonting. Hon pendlar mellan att vara på bra humör när hon får bekräftelse av andra och hon försöker ofta framstå som offer för att andra ska hjälpa henne. Hon framställer sig som en ensamstående mamma som har tagit hand om sin dotter ensam. Hon är bra på att få andra att hjälpa henne och det brukar ta några år av intensivt umgänge innan vänskaps relationerna med Ann avslutas. Ann förklarar det hela med att hon inte förstår varför relationerna avslutades eller med att någon har varit avundsjuk på henne.

Sanna är omhändertagande mot sin mamma. Hon kommer ihåg att hon under hela sin uppväxt var mån om att hennes mamma skulle vara glad och nöjd med Sannas prestationer i skolan. Sanna kände att om hon var duktig i skolan så var Ann nöjd och då var det fridfullt u hemmet. Annars var det dålig stämning. Ann kunde skapa hemsk stämning. Hon kunde också bli arg och ibland smälla till Sanna. Sanna visste aldrig i förväg vilken stämning det skulle vara när hon kom hem. Visserligen blev hennes studie resultat en ledtråd med tiden. Ju bättre resultat, desto bättre stämning hemma. Ann Pendlade mellan raseri utbrott, glädje när Sanna presterade och ledsenhet (Sanna visste aldrig varför hon var ledsen eller varför hon verkade orolig). Hon visste aldrig vad hon kunde förvänta sig hemma. Hennes huvud strategi för att överleva blev anpassning och prestation. Hon minns att hon oftast kände sig ångestfylld under sin uppväxt.

Ann berättade att hon aldrig hade blivit bekräftat när hon växte upp. Men ho berättade detta med stolthet för hon ansåg att hennes föräldrar aldrig daltade med henne och att de bestraffade sina barn hårt när barnen gjorde fel. Föräldrarna förväntade sig att Ann skulle prestera och vara moralisk och Ann ville göra likadant med sina barn. Ann ljög ibland för sina föräldrar men det visste ingen om och hon var stolt för att hon lyckades manipulera sig ur jobbiga situationer.  Sanna kände skräck när Ann var i närheten och hon kände att hon alltid var tvungen att göra som Ann ville annars upplevde hon att en katastrof skulle inträffa. Anns tillfälliga känslotillstånd dikterade hur hon betedde sig mot Sanna. Hon tyckte alltid att hon hade rätt och att Sanna skulle bestraffas om hon gjorde fel. Om hon någon gång kände smulor av skuldkänslor tryckte hon undan dem för att hon ansåg att hon stoiskt skulle motstå dem såsom hennes egen pappa hade gjort.

Här fick du läsa om hur en desorganiserad undvikande mamma kan bete sig. Sannolikheten är stor att en sådan här mamma får barn med desorganiserad anknytning. Cirkeln bryts först när du som vuxen tar itu med det som har varit jobbigt varpå dina egna barn kan få en trygg anknytning.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Personer som oroar sig mycket mår sämre av att höra att de ska tänka positivt

Personer som oroar sig mycket mår sämre av att höra att de ska tänka positivt

Många kan känna igen sig i att det kan vara jobbigt att höra att du ska tänka positivt när du inte kan sluta älta något jobbigt.

Forskning visar att människor som har lätt för att se glaset halvfullt kan tillämpa strategin att tänka positivt och må bättre av det medan människor som ser glaset halvtomt mår ännu sämre av att få höra att de ska tänka positivt.

När någon har tendenser att oroa sig mycket är det mer bekräftande att du ställer frågor och att du försöker vara mer objektiv.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se