(Svenska) Människor med borderline uppfattas ofta felaktigt som manipulativa när de hotar med att de vill ta livet av sg

Människor med borderline uppfattas ofta felaktigt som manipulativa när de hotar med att de vill ta livet av sig

Läs mer om borderline i mina tidigare texter.

Människor som har borderline kan ibland uppfattas som manipulativa för att de hotar med att ta livet av sig. Tyvärr kan andra ibland uppfatta dem som jobbiga och att de bara säger att de vill ta livet av sig för att få uppmärksamhet.

Eftersom personer mer borderline har ångest ofta och mycket och ofta i samband med att de känner sig avvisade eller övergivna blir det olyckligt när de bemöts av misstro eller ilska. De vill inget hellre än att bli sedda och bekräftade men visar sina behov på sätt som ofta leder till motsatsen.

När personer med borderline hotar att ta livet av sig beror det ofta inte på att de vill dö, utan på att de inte står ut med alla jobbiga känslor de plågas av. De står ofta inte ut med all ångest och tänker att de vill dö för att slippa ifrån känslan. De skadar sig ofta som ett sätt att distrahera sig från ångesten eller för att få utlopp för sitt självförakt; självskadandet leder dock på sikt till mer ångest.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur beter sig vuxna som har haft ambivalent anknytning som barn och inte behandlat det?

Hur beter sig vuxna som har haft ambivalent anknytning som barn och inte behandlat det?

Läs mer i mina tidigare texter om ambivalent anknytning.

Vuxna som har haft ambivalent anknytning som barn och som inte har behandlar det kallas det att de har  “överdrivet upptaget” medvetandetillstånd.

Om du har överdrivet upptaget medvetande tillstånd under anknytnings intervjun uppvisar du en oflexibel, hyperaktiverad samtals strategi. Du fokuserar överdrivet mycket på relationer; antingen de relationer som varit eller de relationer du har nu. Du fokuserar även mycket på att prata om problem och svårigheter. Under intervjun kan du ge intryck av att vara rädd, arg eller passiv. Ditt sätt att resonera kan verka långrandigt och vagt vilket gör att det blir svårt att få grepp om det du vill säga.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kan du med övergivenhets ångest hjälpa dig själv?

Hur kan du med övergivenhets ångest hjälpa dig själv?

Om du har övergivenhets ångest kan du ofta hamna i relationer där din ångest blir väldigt aktiverad. Det är inte ovanligt att du väljer en pojkvän/flickvän som är känslomässigt otillgänglig t.ex. för att han/ hon är gift, bor i ett annat land eller som pga. egna problem inte vill binda sig. Samtidigt är det även vanligt att du får dubbla signaler; dvs. din partner säger en sak men visar något annat.

I vissa fall kan det även vara så att du får stabila signaler från din partner men du tror inte på dem och du söker därför ständigt försäkringar från din partner på ett sätt som kan bli krävande.

Om du har övergivenhets ångest är mitt råd:

1. Ta reda på var din ångest kommer från. Ta reda på vilken anknytning du hade till din närmaste anknytnings figur (oftast mamma).

2. Om du har valt relationer där din övergivenhets ångest har aktiverats mycket, fundera på varför. om du väljer otillgängliga personer, fundera på varför.

3. Om du träffar en pojkvän/flickvän där du blir väl behandlad; tvinga dig själv  till att avstå från beteenden som är påfrestande eller elaka mot din partner.

4. om du plågas av svartsjuka, fundera på om det beror på din partners beteenden eller på din övergivenhets ångest. Om svartsjukan beror på dig, behandla den.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur beter sig personer med otygg undvikande anknytning i sociala sammanhang?

Hur beter sig vuxna med otrygg undvikande anknytning i sociala sammanhang?

Läs mer i mina tidigare texter om undvikande anknytning.

Personer med otrygg undvikande anknytning kan ha “lättsam” approach i sociala sammanhang. De  pratar om saker på ett ytligt plan och de använder humor ofta som en samtalsmetod men också i sammanhnag när man börjar närma sig knälomässiga ämnen. De närmar sig genom att använda sig av mycket ögonkontakt och vidrör då och då sin samtalspartner.

Personer med otrygg undvikande anknytning undviker att prata om personliga saker. De löser inte problem utan undviker dem.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag känner mig ofta annorlunda pga. min dysfunktionella familj

Jag känner mig ofta annorlunda pga. min dysfunktionella familj

Om du har vuxit upp i en familj som har fungerat annorlunda jämfört med dina vänners familjer kan det leda till att du ofta har känt dig annorlunda. Känslan kan ofta följa med dig i vuxen ålder och du försöker hantera den på sätt som ofta leder till att den vidmakthålls.

När psyket känner obehag leder det ofta till beteenden som på kort sikt ger dig lättnad men som på lång sikt vidmakthåller din jobbiga känsla.

Omedvetna sätt att hantera känslan av att vara annorlunda kan vara att:

– Du anstränger dig maximalt att göra sådant som du tror att “normala och lyckade” människor gör. Du blir dock inte av med känslan av att vara annorlunda och du anstränger dig annu mer.

– Du accepterar din känsla annorlundaskap och du beter dig som om det vore sant att du är annorlunda. Du kanske klär dig avvikande eller du väljer en livsstil som de flesta inte väljer.

– Du undviker allt som du tror kan uppfattas som annorlunda. Du struntar i vad du kanske egentligen vill göra och du hämmar dig själv från att uttrycka åsikter eller vara till belastning för någon då du är orolig för att uppfattas som annorlunda. Du mår kortsiktigt bästa när du förvandlas till en tapetblomma för att undvika att någon skulle tänka att du är annorlunda.

Om du vill jobba med din känsla av att vara annorlunda behöver du ta reda på hur du “försöker bli av  med din känsla” för att sedan jobba med att motstå de impulserna. Till slut kommer ditt jobb att “belönas” genom att känslan av att vara annorlunda kommer att minska.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilka scheman eller inre omedvetna övertygelser om sig själva har narcissister? – Obevekliga krav/perfektionism

Vilka scheman eller inre övertygelser om sig själva har narcissister? – Obevekliga krav/perfektionism

Jag har tidigare skrivit om att det enligt Schema terapin finns 18 scheman eller inre övertygelser om dig själv som du kan ha.

Narcissister har ofta schemat Obevekliga krav/perfektionism (unrelenting standards). Det innebär att de innerst inne känner att de inte presterar bra nog och att de skulle kunna prestera bättre om de anstränger sig mer.

Ett problem för de i narcissistens närhet är att perfektionismen inte bara handlar om att han/hon pressar sig själv utan kraven är skyhöga på de runt omkring. Om du har en narcissistisk partner är sannolikheten stor att du känner igen dig i beskrivningen att du oftast inte verkar kunna göra saker rätt.  Du kan ofta göra många bra saker men om du missar något kommer narcissisten få dig att känna dig misslyckad och ge dig känslan att du är dum som aldrig kan göra saker rätt.

Narcissisten är ofta rastlös när han/hon inte presterar på något sätt.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad betyder det att validera andra?

Vad betyder det att validera andra?

Validering är ett uttryck som används istället för att bekräfta andra människor.

Det innebär att du kommunicerar till andra att deras tankar, känslor och beteenden verkar förståeliga för dig i en specifik situation.

Om du validerar dig själv innebär det att du accepterar dina egna tankar, känslor och beteenden i en specifik situation. (det är det här jag menar när jag i tidigare texter ofta har beskrivit hur du kan tänka och agera för att vara snäll mot dig själv).

Validering innebär inte att du måste tycka om eller hålla med om saker som andra berättar.

När du validerar andra visar det att du:

– Lyssnar

– Förstår

– Inte är dömande

– Är mån om relationen

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Psykopater pratar mer om basala behov än vad andra människor gör

Psykopater pratar mer om basala behov än vad andra människor gör

Läs mer om psykopati i mina tidigare texter.

Forskning har visat att vissa sätt att kommunicera är mer vanliga hos psykopater. Det handlar bl.a. om att de använder sig mer av hummanden, av sina händer och av sin ansiktsmimik när de pratar. Eftersom känslor är som en annan planet för dem tror man att de är ute på hal is när man pratar om känslor vilket de kompenserar på andra sätt. Dessutom är kropps- och ansikts rörelserna en anledning till att du tappar fokus från samtalsämnet med psykopaten varpå du missar att innehållet i det psykopaten säger ofta är värdelöst.

Ett annat intressant forsknings fynd är att psykopater pratar om basala behov två gånger mer än icke psykopater. Med basbehov menas att de oftare pratar om mat, dryck och pengar (vilket kan ses som basbehov då man behöver pengar till mat och tak över huvudet).

Däremot pratar de sällan om relationer och framtiden då det är ointressant för psykopater. De kan ha familj men den är i så fall viktig ur nyttosynvinkel te.x så att de kan visa upp en vacker partner och duktiga barn.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag kan inte sluta tänka på mat – Övning 6

Jag kan inte sluta tänka på mat – Övning 6

Se tidigare övningar som Nina tillämpade för att bemästra sin ätstörning.

Nina tyckte att hon började se tydliga kopplingar mellan hetsätningar, sug efter onyttig mat och godis samt olika beteenden.

Hon började anpassa sig mindre efter andra, försöka få en balans mellan borde beteenden och må bra beteenden samt äta regelbundet.

Hon försökte även mer lägga märke till sina känslor och känna igen när något kändes fel.

Hon märkte även att hon både på jobbet och privat var mån om att vara duktig. Hon ville t.ex. ha det fint hemma även om hon var trött. Därför kunde hon ställa sig och städa även när hon bara ville vila. Hon resonerade att hon skulle ha lättare att vila om hon kände sig nöjd med allt runt omkring.

Nina bestämde sig för att under en vecka försöka stå emot impulser att unna sig att vila först efter att hon hade gjort saker hon borde göra. Hon bestämde sig för att unna sig pauser eller helt enkelt skjuta fram vissa borde beteenden som t.ex. städning.

Fortsättning följer…

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Kan en narcissist ha ett meningsfullt liv?

Kan en narcissist ha ett meningsfullt liv?

Narcissister bygger upp sin livsmening kring prestationer, kring missbruks liknande beteenden där de får kortsiktiga  vinster, kring att kräva bekräftelse av andra med hjälp av  lögner, charm, hot etc.

De kan dock inte bygga upp en känsla av mening kring nära relationer, vilket är den faktor som kan ses som det som på ett djupt plan ger dig en känsla av mening. Vi människor föds med behov av nära mänskliga relationer och det fortsätter genom livet även om det inte blir lika påtagligt som när vi små.

Närcissister har från låg ålder omedvetet lärt sig att det inte lönar sig att vlja ha känslomässig närhet med bekräftelse därför att det blir ångestframkallande att ständigt bli avvisad. De stänger därför den dörren och kräver istället bekräftelse samtidigt som de utnyttjar andra känslomässigt genom att använda de som känslomässiga papperskorgar. De slänger iväg alla jobbiga känslor som skam och ånget på andra.

I och med att narcissister utnyttjar andra kan de aldrig få en djup relation och de känner sig omedvetet eller medvetet ensamma. De är livrädda för att komma i kontakt med känslor av tomhet och ensamhet som ofta hotar att hinna ikapp dem.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se