(Svenska) Min partner sköter allt åt mig och jag känner mig hjälplös och beroende

Min partner sköter allt åt mig och jag känner mig hjälplös och beroende

Om du har en inre, ofta omedveten övertygelse om att du inte klarar dig själv utan du måste ha någon som kan ta alla beslut kanske du har problem med att du blir för beroende av andra människor.

Om du har problem med beroende leder det ofta till att du låter dig behandlas illa för att du inte känner något val; alternativet känns så ångestframkallande att du går med på att andras krav för att slippa behöva göra saker själv som du anser att du inte har kapacitet att utföra.

Om du har problem med beroende undviker du att bo ensam någon längre tid. Ett vanligt scenario är att du väljer en partner som har lätt för att bestämma och ta beslut. Din partner kanske betalar räkningar och bestämmer hur ni ska göra i olika situationer.

Du kanske upplever att det finns många saker i vardagen du inte skulle kunna hantera och du låter din partner ta hand om dem.

På kort sikt känner du en lättnad för att du slipper ta itu med saker själv men på lång sikt blir du ännu mer hjälplös.

Ett stort problem om du känner igen dig i ovan beskrivna situation är din partner får mycket makt över dig. Om han/hon inte “utnyttjar” det kan det fungera men om han/hon spelar på din hjälplöshet tar chansen att kritisera och kontrollera dig kan konsekvensen bli att du får problem med ångest, värk i kroppen, oförklarlig trötthet och nedstämdhet.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför tar det lång tid för antidepressiva mediciner att verka?

Varför tar det lång tid för antidepressiva mediciner att verka?

De flesta antidepressiva mediciner börjar verka efter flera veckor vilket är intressant med tanke på att substanserna når hjärnan bara efter några timmar.

Orsaken till att det ändå tar upp till många veckor innan du börjar få effekt av medicinen kan vara att att medicinerna väcker den deprimerade hjärnan som har varit avtrubbad av depression under en tid. När medicinerna utsöndra serotonin och noradrenalin börjar de gråa cellerna i din hjärna att växa igen. Detta kan bero på att dina stresshormoner minska vilket gör att aktiverar tillväxten av gråa celler.

Effekten är att din hjärna vaknar som från en fruset tillstånd, den börjar leva igen vilket innefattar tillväxt av hjärnceller och förgreningar mellan cellerna.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur reagerar psykopatens hjärna på känslor?

Hur reagerar psykopatens hjärna på känslor?

Läs mer om psykopati i mina tidigare texter.

Forskning har visat att en psykopat reagerar annorlunda på känslomässiga ord än vad andra människor gör.

Psykopaten reagerar på känslomässiga ord som om de vore neutrala.

Hos de flesta människor spelar höger hjärnhalva större roll för känslolivet medan de hos psykopater inte finns sådana mönster. Det är delar av hjärnan, som små utspridda öar som reagerar på känslomässiga uttryck vilket man tror leder till ett ytligt känsloliv.

De känner till ordens betydelse men inte deras känslomässiga värde.

De flesta psykopater har bara en vad uppfattning om sin känslomässiga fattigdom.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur påverkar destruktiv ilska din hälsa?

Hur påverkar destruktiv ilska din hälsa?

Forskning har visat att destruktiv ilska hos människor ökar risken för hjärtattack. Man mätte destruktiv ilska hos män  i termer av hur ofta de öppet visade ilska och  hur ofta de blev irriterade när de fick vänta. Man såg att deras blodtryck ökade snabbt när de uttryckte ilska.

Man har sett att två av orsakerna till att du är en mer arg person är tendensen att fokusera på negativa händelser historiskt jämfört med positiva.

Övningar kring tacksamhet och förlåtelse kan göra att du får en bättre balans på din ilska (se mina tidigare texter om tacksamhet och förlåtelse).

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur undviker du att känna jobbiga känslor?

Hur undviker du att känna jobbiga känslor?

Det kan vara ångestframkallande att ta sig igenom jobbiga situationer Många som har gått igenom jobbiga perioder brukar dock säga att det var jobbigt medan det pågick men att de har fått en annan kunskap som de inte hade velat vara utan. En strategi som vi ofta använder oss av när vi tycker att en situation är jobbig är att börja undvika den då det leder till en kortsiktig lättnad.

Ibland kan dina undvikande beteenden vara uppenbara. Du kanske undviker att åka hiss då det väcker ångest att vara instängd i ett litet utrymme. Det kan vara svårare att identifiera mer diffusa undvikande strategier.

Här kommer några exempel på olika typer av undvikande strategier:

1. Uppskjutar beteenden. Du orkar t.ex. inte betala räkningar, plugga till din tenta, städa hemmet, ringa vänner etc. så du skjuter hela tiden fram beteendet.

Med tiden blir dina uppskjutar beteenden ofta surdegar som du får ångest av att tänka på.

Vissa människor har uppskjutar beteenden när det gäller allt möjligt i vardagen medan andra har uppskjutar beteenden när det gäller vissa specifika ämnen och situationer.

2. Ibland kan några av dina depressiva symptom vara undvikande strategier. Du kanske tänker negativa tankar som du får för att du inte sätter gränser mot andra utan du blir överkörd.

Du kanske beklagar dig över ditt dåliga mående därför att det här är ditt enda sätt att försöka få andra att se dig och visa empati för dig.

Du kanske känner konstant trötthet och sover vilket vid depression kan vara sätt att slippa känna t.ex. ledsenhet och sorg.

3. Ditt ältande kan vara ett undvikande. Om du ältar och försöker problemlösa utan framsteg kan ditt ältande ge dig mer ångest. Då kan ältandet vara ett undvikande istället för att t.ex. sätta gränser eller uttrycka ilska mot någon.

4. Du undviker att känna genom att stänga av dina känslor. Det här kan vara ett sätt att slippa t.ex. känna ångest, tristess eller sorg.

Om dig dricker alkohol, droger  eller trycker i dig mat-godis är det också ett sätt att stänga av dina känslor.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag känner mig full av brister och vill därför inte att någon lär känna mitt riktiga jag

Jag känner mig full av brister och vill därför inte att någon lär känna mitt riktiga jag

Om du känner skam över dig själv vilket ofta är fallet med vid låg självkänsla är det vanligt att du undviker att berätta information om dig själv elle rockså undviker du att berätta vissa delar av dig själv som du anser att andra kommer tycka är dåliga.

Du kanske tänker att andra kommer att tycka att du är tråkig, dum eller misslyckad om de visste hur din personlighet egentligen är. Om du märker att andra uppskattar dig kanske du får tankar om att du är en bluff och att andra skulle bli negativt överraskade om de visste hur du egentligen är.

Ett problem med ovan beskrivna situation är att du i och med ditt undvikande vidmakthåller dina innersta tankar om dig själv. I och med att du undviker att prata om dig själv får du aldrig bevis för att människor tycker om dig fast de lär känna dig.

Orsaken till att du känner skam över dig själv går oftast att hitta i din uppväxt. Du har sannolikt haft en förälder som inte har accepterat ditt sätt att tänka och känna. Du har sannolikt fått signaler om att du bör tänka och känna på ett annat sätt vilket så småningom leder till att du känner skam över dig själv.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Försöker du överkompensera din känsla av utanförskap genom att överanstränga dig för att smälta in?

Försöker du överkompensera din känsla av utanförskap genom att överanstränga dig för att smälta in?

Känslor av utanförskap i vuxen ålder utan konkret anledning kan hänga med dig från din uppväxt. De kan bero på att din familj på något sätt var annorlunda jämfört med andra familjer. Det kan t.ex. handla om att du i kompisars familjer upplevde värme och struktur medan det i din egen familj fanns missbruk, misshandel och kaos som du försökte dölja för din omgivning. Det kan vidare handla om att det fanns mindre pengar i din familj jämfört med andras familj, att din familj tillhörde en annan religion vilket medförde andra seder etc.

Ovan beskrivna uppväxt kan i vuxen ålder leda till att du är överdrivet upptagen med att passa in. Du kanske är mån om att omge dig med vänner och bjudningar hemma hos dig eller du kanske är mån om att andra ska veta att du har många vänner och att du är populär. Du kanske är mån om att visa att du har mycket pengar och hög status och du kanske är mån om att smälta in på det sätt att du aldrig uttrycker åsikter som skiljer sig från andras åsikter.

Ett centralt tecken om för att du innerst inne känner ett utanförskap är att du ofta är upptagen med att tänka kring hur du ska smälta in i sociala sammanhang och oroar dig för att du inte anstränger dig tillräckligt. Dessutom känner du dig sällan nöjd med dina sociala sammanhang under en längre tid, du tänker ofta att du kan göra mer för att slippa riskera att känna dig annorlunda.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför fortsätter du råka ut för destruktiva relationer i vuxen ålder efter en jobbig uppväxt?

Varför fortsätter du råka ut för destruktiva relationer i vuxen ålder efter en jobbig uppväxt?

Om du har haft en trasslig uppväxt med föräldrar som inte har kunnat bekräfta dig är det vanligt att du väljer relationer i vuxen ålder som inte är bra för dig. Orsaken är att du:

– Tänker kring en situation på ett sätt som förstärker dina omedvetna inre övertygelser om dig själv (dina scheman).

– Blockerar  känslor som är kopplade till dina scheman så du ser ingen tydlig koppling mellan din uppväxt och de känslor som du har i vuxen ålder kopplade till relationer.

– Beter dig på ett sätt som förstärker och vidmakthåller dina scheman. Du väljer t.ex. en gift man/kvinna eller en ointresserad man/kvinna och hänger sedan kvar med förhoppningen om att personen i fråga ska bli tillgänglig så småningom.

Monica Emanell, Leg. Psykologe, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Var i hjärnan finns minnen från de trauman du fått under din uppväxt?

Var i hjärnan finns minnen från de trauman du fått under din uppväxt?

Din hjärna lagrar två typer av minnen, omedvetna och medvetna. De omedvetna minnen lagras i amygdala och de medvetna minnena lagras i hippocampus.

Dina omedvetna minnen som lagras efter trauman under uppväxten är inristade i din hjärna och kan inte glömmas bort. Det innebär att du känslomässigt kan fortsätta reagera när du befinner dig i en situation som aktiverar dina trauman. Du kan däremot medvetande göra dina minnen genom att försöka gå igenom vad som hände och få information kring varför du reagerar ibland känslomässigt på ett visst sätt.

Ju mer förståelse du kan få om dina trauman, desto mer kontroll kommer du att få över dina reaktioner och psyket tycker om kontroll; det är ångestdämpande. Nästa steg är att korrigera dina beteenden på ett sätt så att du inte vidmakthåller dina gamla mönster. Du bryter därigenom beteenden som skapar en självuppfyllande profetia.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilken funktion fyller känslan skam?

Vilken funktion fyller känsla skam?

Känslan skam kan ofta leda till att du känner dig begränsad i ditt liv. Den kan ofta uppstå som konsekvens av att du inte känner att dina känslor och tankar är accepterade under din uppväxt. Skam känslan leder till att du vill gömma dig, isolera dig och undvika att visa hur du egentligen är då du tror att det inte skulle accepteras och uppskattas. Skamkänslan leder även ofta till att du kritiserar och dömer dig själv och i vissa fall även andra.

Det finns dock en anledning till att vi människor har fått känslan skam som är en grundkänsla, dvs. du föds med den.

Skamkänslan hindrar dig från att bryta mot regler och köra över andras gränser.

Den leder till att grupp medlemmar lättare samarbetar med varandra då de är uppmärksamma på att inte ta för sig för mycket och köra över andra.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se