(Svenska) Bortser du från dina positiva egenskaper?

Bortser du från dina positiva egenskaper?

Många människor har låg självkänsla och då är en vanlig tankefälla att du bortser från dina positiva egenskaper och bara fokuserar på dina negativa egenskaper.

Om du känner igen dig i beskrivningen är mitt förslag att du ställer dig själv följande frågor:

– Vad har jag uppnått i livet så här långt?

– Vilka kunskaper har jag skaffat mig under åren?

– Vilka utmaningar har jag ställts inför och tagit mig igenom?

– Vad uppskattar andra människor hos mig?

– Vilka egenskaper som jag uppskattar hos andra har även jag?

– Vilka av mina egna fördelaktiga drag skulle jag uppskatta hos andra?

– Vilka dåliga egenskaper har jag inte?

Testa att ställa dig de frågorna ovan en gång i veckan under en period.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur yttrar sig den tredje formen av kontrollerande beteenden hos barn med desorganiserad anknytning?

Hur yttrar sig den tredje formen av kontrollerande beteende hos barn med desorganiserad anknytning?

Läs mer om desorganiserad anknytning i mina tidigare texter.

Den trdje formen av kontrollerande beteenden som barn med desorganiserad anknytning kan uppvisa är tvångsmässig foglighet.

De här barnen anpassar sig till allt deras anknytningsperson vill i hopp om att bli omtyckta och sedda.

Om du har varit tvångsmässig foglig som barn har du som vuxen ofta problem med att veta vad du vill eller vad du tycker om eftersom all din energi har gått åt till att scanna av vad din förälder vill för att du ska känna dig accepterad. Du upprepar ofta samma mönster i vuxen ålder och det är inte ovanligt att du fastnar för en partner som vet precis vad han/hon vill och därför styr dig. Du finner dig till rätta med att bli styrd fast du inte mår bra av det. Ofta vet du inte ens varför du inte mår bra eller att du blir överkörd eftersom det är ett normal tillstånd för dig.

Jag tycker ofta att jag ser missbruk som konsekvens hos personer som har varit och är alltför fogliga och har som mål att scanna in vad andra vill.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilka kontrollerande beteenden har barn med desorganiserad anknytning?

Vilka kontrollerande beteenden har barn med desorganiserad anknytning?

Läs mina tidigare texter om desorganiserad anknytning.

Jag har tidigare skrivit om att barn med desorganiserad anknytning, utvecklar ett sätt att kontrollera sin anknytningsperson på. Med kontrollera menar man att barnen hittar ett sätt att uppmärksammas av sin förälder.

Jag har tidigare nämnt att vissa barn blir aggressiva mot sin anknytningsperson. Andra barn blir tvångsmässigt omhändertagande gentemot sin förälder. De kommer på att enda sättet att få bekräftelse av sin förälder är om de tar hand om sin förälder. Det är speciellt vanligt i familjer där det förekommer missbruk eller där den ena föräldern misshandlar den andra föräldern, men det förekommer även i andra konstellationer. Barnen kan ta en föräldraroll mot sin förälder och i och med det helt trycka bort sina egna behov. I vuxen ålder kan de här personerna bli förvånade när de får frågan hur de tar hand om sina behov eftersom de aldrig har funderat på att de har några behov.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Skillnad mellan sund sorg och depression

Skillnad mellan sund sorg och depression 

En sund sorg kan handla om att du t.ex. sörjer för att din uppväxt har orsakat dig många felaktiga val med ångest, destruktiv ilska, skam etc. som konsekvens. Den kan också handla om att du förlorar någon person som är viktig för dig. Sorg är en naturlig del av livet och när du tar dig igenom smärtsamma processer ger dig den möjlighet att växa och bli mer berikad känslomässigt.

Depression och självkritiserande växer fram ur att bl.a. pga. tankefällor förlöjligar, förminskar och nedvärderar dig själv. Depressionen och ditt självkritiserande leder till att du inte agerar på ett sätt som skulle kunna få dig att må bra. Depressionen gör att du hamnar i onda cirklar som ofta inte avtar spontant. Depressionen brukar först avta när du blir medveten om hur du sparkar ner dig själv och ser vikten av att du börjar jobba med att bli mindre självkritisk.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad kan du få för konsekvenser av att missbruka cannabis?

Vad kan du få för konsekvenser av att missbruka cannabis?

Många som röker cannabis anser att det inte är en drog, de ser det mer som att de röker cigaretter. Ofta kanske det saknas motivation till förändring. Ibland kan motivationen finnas men att sluta kan kännas omöjligt då hela det sociala sammanhanget innefattar cannabis.

Eftersom intag av droger gör att du dribblar med de transmittor substanser i hjärnan som är bundna till att känna välbehag, lust, motivation etc. leder de till långsiktigt skadliga effekter för ditt psyke, men naturligtvis även för din fysiska hälsa.

Jag träffar många människor som har rökt cannabis under lång tid och upplever att de sitter fast i drogen. Två mycket avskräckande faktorer som jag tycker att du som missbrukar cannabis eller funderar på att börja kan tänka är att:

– Långsiktigt rökande påverkar dina kognitiva funktioner, dvs. du blir mindre smart. Det kan yttra sig i form av att du kanske inte orkar ta itu med saker, du skjuter fram dem och du känner dig seg i hjärnan när du ska tänka ut saker.

– Du kan förr eller senare drabbas av en psykos vilket kan innebära att du t.ex. tror att du hör steg utanför din dörr och att det kommer människor som kommer att skada dig, du tror att andra pratar illa om dig och  du tror att programledarna på tv pratar om dig.

Om du har rökt länge och inte drabbats av psykos är det inte ett bevis på att du inte kommer att drabbas i framtiden. Psykosen kan slå till när som helst och de som upplever den beskriver symptomen som fruktansvärda.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Min man/fru med borderline får raseriutbrott och blir elak

Min man/fru med borderline får raseriutbrott och blir elak

Läs mina tidigare texter om borderline.

Om du har en man/fru med borderline problematik har du sannolikt upplevt utbrott av ilska. Ofta kan det upplevas som att utbrotten kommer oprovocerat och du kan känna dig slagen till marken av en orkan av ilska.

Ett steg till att kunna hantera din  egen känsla av hjälplöshet när det gäller utbrotten av ilska är att försöka få grepp kring när de inträffar och i samband med vad. Därför kan det vara en bra idé att du börjar registrera din partners utbrott.

Se över om du kan spåra orsaken genom att fundera över tid på dagen, möte med vissa människor, arbetsbelastning, brist på sömn, brist på mat etc.

Ett exempel på hur det kan se ut är:

– Din partner får ett utbrott där du blir måltavla och du får höra en hög med kränkningar. Grälet kan hålla på kort tid eller flera timmar.

–  Efter grälet uppstår en isande kyla och du blir ignorerad ibland i dagar.

– Din man/fru börjar tina och närma sig och prata med dig, det kan dessutom handla om en intensiv vänlighet om din närstående har skuldkänslor pga. sitt beteende. Ofta är din närstående i det här lägen angelägen om att dra ett streck över konflikten och bete sig som att allt är frid och fröjd. Skuldkänslorna kan ofta göra att personen med borderline kör över sina behov för att försöka kompensera sitt elaka beteende

– Efter ett tag börjar din man/fru bli irritabel och kritisk mot dig. Det kan hända att han/hon verkar irritera sig på allt du gör t.ex. hur du skrattar, hur du går etc. Kritiserandet kan  öka gradvis och din närstående kan vara på smådåligt humör.

– I det här läget är det vanligt att du tassar på tå och gör allt för att undvika en orkan av ilska eftersom det är så plågsam. Du kan ofta anpassa dig och försöka få din man/fru på bra humör.

– En ny orkan av ilska bryter ut med dig som måltavla. Ofta förstår du inte vad du har gjort eller du kan i alla fall inte förstå att det du har gjort kan väcka en sådan oerhörd ilska.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Mina förväntningar krockar med mina behov

Mina förväntningar krockar med mina behov

En ganska vanlig orsak till många kan känna nedstämdhet och känslor av värdelöshet är att förväntningar krockar med behov.

Du kanske har en bild av hur du tycker att t.ex. en helg bör se ut. En vanlig uppfattning är t.ex. att en lyckad person bör ha ett stort socialt liv på helgen, hinna med alla vardagliga sysslor samt hinna med att gå på utflykt med familjen för att alla ska umgås.

Problemet är om du har ett kravfyllt arbete och känner dig trött när helgen kommer kanske du inte orkar leva upp till dina förväntningar vilket kan leda till att du plötsligt kanske upplever att du är misslyckad och värdelös vilket leder till allmän nedstämdhet. Om du i det läget väljer att piska dig själv ännu hårdare (vilket ger en kortsiktig vinst) kanske du upplever att du kommer igång en stund men att du inte blir nöjd i alla fall varpå du känner dig ännu mer nedstämd, kanske dessutom med värk i kroppen som tillägg.

Om du har förväntningar och krav på att du ska vara den perfekta personen som lever det perfekta livet samtidigt som du känner dig nedstämd och ångestfylld, försök:

– Skriva en lista med alla dina förväntningar kring din relation, fritid ,arbete, helger, semestrar etc.

– Skriva en lista med hur dina behov ser ut, hur du skulle vilja ha det om du slapp tänka på vad andra ska tänka eller på det tryck som ofta skapas i samhället.

– Jämför listan och fundera på hur du kan närma dig vad dina behov vill.

– Utvärdera efter ett tag hur du känner dig när det gäller nedstämdhet, ångest och oro, ilska, sömn etc.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad kan vara orsak till att personer med borderline ibland förnekar hur stora problem de har?

Vad kan vara orsak till att personer med borderline ibland förnekar hur stora problem de har?

Läs mina tidigare texter om borderline.

Personer med borderline problematik kan ofta vara motsträviga till behandling och till att de kan behöva hjälp överhuvudtaget.

Anledningar till motsträrvigheten kan t.ex. vara att de hatar sig själva så mycket så att de tycker att de inte förtjänar att må bra och en annan anledning kan t.ex. vara att de inte vill få upp förhoppningen för att sedan bli besvikna när de ser att behandlingen inte fungerar (vilket de utgår ifrån).

Personer med borderline kan även tycka att de inte har problem som de behöver hjälp med, de förnekar sina problem.

En anledning till det kan vara att de känner sig tomma en stor del av tiden. De känner tomhet och att de inte vet vem de är som personer, dvs. de har problem med identiteten. Att se vidden av det kan ge panikkänslor och känslor av hjälplöshet så kortsiktigt är det lättare att trycka ner sina känslor, hålla fasaden och köra på. En förändring kan kännas som att all mark under fötterna försvinner vilket kan ge panikkänslor.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

 

(Svenska) Hur stöttar du din pojkvän/flickvän eller vän som är självkritisk?

Hur stöttar du  din pojkvän/flickvän eller vän som är självkritisk?

Ibland kan det vara svårt att stötta en person som är självkritisk. Du kanske vill väl men vet inte vad du ska säga eller du kanske i all välmening säger något som uppfattas som obekräftande vilket kan leda till besvikelse och ilska.

Här kommer några förslag på vad du kan säga för att stötta t.ex. din partner eller din vän som är självkritisk:

1. Börja  med att bekräfta din vän känslomässigt. Du bekräftar t.ex.  genom frågor och genom att sammanfatta det din vän har sagt. Om du ger råd på en gång kan det ibland uppfattas som obekräftande.

2. Försök titta på hur din vän kan försöka stå ut med de jobbiga känslorna utan att undvika dem. Att lära sig att stå ut med jobbiga känslor är en viktig del i hur man blir bättre på att hantera sina känslor. Poängen är inte att stå ut för att späka sig själv utan för att det ibland inte går att göra något åt det jobbiga eller det kanske inte går att göra något åt det jobbiga just då.

3. Försök titta på om det finns några underliggande känslor som trycker under självkritiken; det kan handla om rädsla eller ledsenhet.

4. Hjälp din vän att se tillfällen när han/hon har lyckats. Här hjälper du till med att ta ett steg bort från situationen. Risken när man är upprörd över en situation är att man blir insnöad i den.

5. Hjälp din vän att fundera på hur han/hon skulle bete sig om han/hon hade empati med sig själv.

6. Hjälp din vän att identifiera sina tankefällor (läs i mina tidigare texter om tankefällor).

7. Uppmuntra din vän att skriva ett brev till sig själv och då uttrycka empati.

8. Slutligen kan du be din vän fundera hur han/hon skulle stötta en vän. Det är också ett sätt att kliva ut ur situationen och titta utifrån med distans.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Skillnad mellan negativa tankar hos deprimerade och icke deprimerade

Skillnad mellan negativa tankar hos deprimerade och icke deprimerade.

Läs mina tidigare texter om depression och nedstämdhet.

Det är ingen nyhet att personer som är deprimerade tänker negativt, kring det som händer i deras liv nu, samt kring hur deras liv har sett ut.

Om du är deprimerad ältar du i hög grad ofta hur saker har varit och hur du borde ha gjort dem istället. Du är även självkritisk och du får ofta impulser att undvika aktiviteter som du tidigare hade lust till.

Vad beträffar antalet negativa tankar har forskning visat att du som  är deprimerad ofta tänker lika många negativa tankar som positiva tankar medan du som inte är deprimerad tänker två positiva tankar för varje negativ tanke.

Ett exempel och en bra träning i positivt tänkande för barn är enligt Seligman (förgrundsfigur inom  Positiv Psykologi)  att du varje kväll ställer frågan “vad ser du fram emot imorgon”; hjälp gärna till genom att föreslå alternativ.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se