Hur beter sig tonåringar med desorganiserad anknytning? – Den undergivna, anpassliga tonåringen

Hur beter sig tonåringar med desorganiserad anknytning? Den undergivna anpassliga tonåringen

Läs mina tidigare texter om desorganiserad anknytning.

Tonåringar med desorganiserad anknytning kan enligt forskning bete sig på följande sätt:

– En del tonåringar med desorganiserad anknytning fortsätter att vara anpassliga och uttrycker inte egna behov. I en del fall kan det bero på:

1. En dominant förälder som är fientligt inställd och förödmjukar tonåringen. Tonåringen agerar på ett hjälplöst sätt som kan vara försvarsinställt och ibland kombinerat med kommentarer som inte hör till diskussionen.

2. En förälder som på ett stelt sätt visar för tonåringen att det bara är förälderns tankesätt som gäller. Föräldern kan t.ex. ställa ledande frågor där tonåringen förstår att det bara är vissa svar som är de rätta.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Vad händer när mammor till barn med desorganiserad anknytning beter sig på ett sätt som skrämmer barnet?

Vad händer när mammor till barn med desorganiserad anknytning beter sig på ett sätt som skrämmer barnet?

Läs mer om desorganiserad anknytning i mina tidigare texter.

Mamman till barn med desorganiserad anknytning blir påminda om sin egen traumatiserade uppväxt av sina barns reaktioner i vissa situationer. Mamman kan i vissa situationer bete sig på sätt som skrämmer barnen. Dessa beteenden kan vara att hon t.ex.: – Pratar med spöklik röst. – Tar tag i barnet bakifrån på ett sätt som skrämmer barnet. – Ser ut som att hon är i trance. – Gör ryckiga rörelser. Mamman blir omedvetet påmind om sina egna trauman. Hon behöver känslomässigt jobba med att gå igenom sina egen uppväxt med tankar, och känslor som aktiverade i olika situationer där hon var tillsammans med sin anknytningsperson. Mamman behöver jobba med den rädsla hon själv upplevde, se vad den kommer från, hur hon hanterade den som liten och vad hon kan göra med den i nutid när den aktiveras i samband med att hennes barn aktiverar den hos henne.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Vilken form av desorganiserad anknytning har du?

Vilken form av desorganiserad anknytning har du?

Läs mina tidigare texter om desorganiserad anknytning.

Barn med desorganiserad anknytning börjar vid 3-5 års ålder och framåt ofta att tillämpa ett kontrollerande beteende mönster för att hitta “en struktur” i kaoset. De kontrollerande beteenden som de väljer är: (Läs mer om desorganiserad anknytning i studier av Main, Solomon, George etc.).

– Kontrollerande bestraffande beteendemönster där barnet tar kontrollen över sin anknytningsfigur (oftast mamman) genom att köra med henne  verbalt och ibland även genom att slå henne.

– Kontrollerande omhändertagande beteendemönster där barnet börjar ta hand om sin mamma genom att anpassa sig och vara lätt att ha att göra med.

– Det tredje mönstret som man förut trodde var mer sällsynt är att barnet fortsätter behålla samma desorganiserade beteende mönster som medan det var mindre. Barnet beter sig inkonsekvent och förvirrat i anknytningsmässigt stressande situationer.

De här barnen har inte lyckats hitta en konsekvent strategi för att få kontroll över den otrygga relationen som finns med mamman.

En tredjedel av barn med desorganiserad anknytning fortsätter bete sig desorganiserat i skolåldern.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Hur undviker personer med undvikande anknytning känslan sorg?

Hur undviker personer med undvikande anknytning känslan sorg?

Läs mer om undvikande anknytning och desorganiserad avfärdande anknytnng

Människor med undvikande anknytning har sedan uppväxten omedvetet tränat sig på att undvika jobbiga känslor genom att fokusera på konkreta saker. Senare i livet blir de ofta inriktade på att tänka målinriktat och ofta prestationsinriktat.

När människor med undvikande anknytning uppmanas att tänka på sin uppväxt och beskriva den rapporterar de ofta att de har haft en normal uppväxt, men de beskriver få detaljer. I en annan situation kan de ofta i förbifarten nämna något som helt säger emot att uppväxten kan ha varit normal eller bra. Om de säger att uppväxten har varit knepig kan de ändå ursäkta sina föräldrars beteenden genom bortförklaringar eller också kan de tona ner eller minimera  negativa beteenden som de har varit utsatta för.

Ofta kan en destruktiv förälder även idealiseras och försök att få den undvikande personen att “se sanningen” kan bemötas med ytterligare undvikanden eller med irritation.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Jag har högre krav på mig själv än på andra

Jag har högre krav på mig själv än på andra

Läs mer om självkänsla i mina tidigare texter.

Om du har låg självkänsla kan det visa sig på olika sätt. Det gemensamma för alla som har låg självkänsla är dock att du inte riktigt tycker om eller värderar dig själv  vilket i sin tur leder till att du beter dig på sätt som visar att du inte är bra på att ta hand om dig själv och dina behov. Ett exempel på hur låg självkänsla yttrar sig kan vara att du förstår intellektuellt att du har höga krav på dig själv och att du inte blir lika kritisk mot andra som inte når upp till de kraven, men du kan ändå inte känna någon empati för dig själv när du inte orkar med allt du har bestämt att du ska orka med. Det kan även vara så att du förstår att du borde ha empati med dig själv men att du helt enkelt inte har det i alla fall. Ett sätt att jobba med ovan beskrivna problem är att:

– Du tar reda på varifrån du har lärt dig att ha så lite empati för dig själv. Det kan  handla om att att du har blivit kritiserad mycket under din uppväxt, att du inte har fått bekräftelse all eller bara när du har varit duktig etc.

– Du försöker nå den “lilla sårbara delen” av dig genom övningar där du ser hur du som barn  t.ex. blev sedd bara när du presterade och funderar på vad “lilla du” hade behövt istället.

– Identifiera beteenden i samband med att du blir självkritisk, jobba på att ändra dem till beteenden där du mer är omhändertagande om dig själv.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Hur hanterar personer med ambivalent anknytning rädslan att bli lämnade?

Hur hanterar personer med ambivalent anknytning rädslan att bli lämnade?

Läs mer om ambivalent anknytning i mina tidigare texter.

Personer med ambivalent anknytning är ångestdrivna när det gäller relationer och rädslan att bli lämnade.

Om du har ambivalent anknytning har du under din uppväxt haft föräldrar som har varit tillgängliga på ett oförutsägbart sätt. Du har aldrig i förväg vetat när de kommer att se dina behov och när de av olika orsaker inte kommer att orka med dina behov.

Personer med ambivalent anknytning blir i vuxen ålder ångestdrivna i sina relationer och de är ofta oroliga att bli övergivna.

De försöker förhindra att bli övergivna genom att bl.a.:

– Vara väldigt behövande  sina relationer när det gäller praktiska saker eller när det gäller att få bekräftelse.

– Vara väldigt upptagna av relationer till en partner.

– Vilja ha mycket fysisk kontakt för att undvika ångest för övergivenhet.

– Ibland låtsas ha gemensamma intressen med sin partner, låtsas vara oåtkomliga eller försöka få sin partner svartsjuk.

– Ofta agera utifrån en känsla och då bli t.ex. elak, kall eller distanserad.

– Vilja ha tät daglig kontakt och uttrycka det genom frekventa sms, mail eller telefonsamtal.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Varför fortsätter fortsätter jag bli smickrad av narcissistens eller psykopatens komplimanger när jag vet hur elak han/hon kan vara?

Varför fortsätter jag bli smickrad av narcissistens/psykopatens komplimanger när jag vet hur elak han/hon kan vara?

Det är svårt att stå emot narcissistens smicker. Du kanske känner dig bränd, arg och bestämd kring att inte närma dig narcissisten fler gånger, varpå du plötsligt känner att du har glömt bort ilskan för att du känner dig smickrad, sedd och smittad av narcissistens glada humör.

Anledningen till att det är svårt att stå emot narcissistens smicker handlar om att:

– Du har haft en uppväxt där det var normalt att dina föräldrar bland var otillgängliga känslomässigt och ibland tillgängliga och bekräftande.

– Pendlandet mellan himmel och helvete har en stark psykologisk effekt, du fastnar mer vid den andra personen.

– Du kanske ännu inte har börjat jobba på att skaffa dig nöjen i livet som inte har med narcissisten att göra. Effekten blir att allt är tråkigt och meningslöst och plötsligt dyker narcissisten upp med sitt goda humör och för in en frisk fläkt.

Ditt första steg till att stå emot narcissistens smicker är att t.ex. skriva ner datum då du blev smickrad, datum därefter då du blev illa behandlad osv. Du får då en överblick över den onda cirkel du befinner dig i  och att den kommer att fortsätta på samma sätt och du inte bryter den.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Hur hanterar jag min låga självkänsla?

Hur hanterar jag min låga självkänsla?

Läs mer om självkänsla i mina tidigare texter.

Jag kommer ofta i kontakt med personer som vill jobba med sin självkänsla. Självkänsla är ett väldigt generellt begrepp och din låga självkänsla kan yttra sig inom olika områden. Därför är första steget om du vill jobba med din självkänsla att du tar reda på: – I vilka situationer aktiveras din låga självkänsla? – Observera och skriv ner vad du tänker i den jobbiga situationen. Om du inte kan komma på vad du tänker, fundera på vad som är det värsta som kan hända. – Observera även vad du tänker och gör med dig själv efter den jobbiga situationen. Ett vanligt scenario vid låg självkänsla är att du blir extra självkritisk när du känner dig osäker eller under isen. – Observera även om du blir extra självkritisk och upplever låg självkänsla när du är trött, hungrig eller stressad. Din låga självkänsla vidmakthålls av att du beter dig i enlighet med din känsla och dina negativa tankar. Du behöver röra runt bland dina tankar och beteenden (ändra viss och acceptera andra), du tillämpar andra strategier än de du brukar för att känslan till slut ska ändras varpå du upplever bättre självkänsla.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Hur vet jag om min man/fru är narcissist?

Hur vet jag om min man/fru är narcissist?

Läs mer om narcissism i mina tidigare texter.

Om du har funderingar kring om du lever med en narcissist kan du börja med att reflektera över om:

– Hur du generellt mår av din partners sällskap, om du tittar på ert umgänge sedan ni träffades, hur har relationen fått dig att må?

– Du ofta känner dig kritiserad av din partner och har en känsla av att vad du än gör så blir det fel?

– Du känner  att du får energi av din partner och då menar jag konsekvent och inte bara stötvis när din partner råkar vara på bra humör?

– Du upplever att du har kontroll över stämningen i ert umgänge eller vet du aldrig när det kan bli dålig stämning därför att det beror på din partners tillfälliga sinnesstämning?

– Om du blir utsatt för okontrollerade känslostormar av din partner, oftast ilska, och om du blir utsatt för isande kyla?

När det gäller psykologiska tillstånd ser det inte ut på exakt ett sätt hos alla människor. Narcissister kan med andra ord har få eller många drag av narcissism eller har narcissistisk personlighets störning som ungefär 1% av befolkningen tros ha. De flesta narcissister har få eller många drag av narcissism men även de med få drag kan ha en dränerande effekt.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se