Hur hanterar du din avundsjuka?

Avundsjuka kan leda till ilska, bitterhet och destruktiva beteenden som leder till kortsiktiga vinster. Du kan känna en tillfällig lättnad om du gör något elakt mot den person som du är avundsjuk på men på lång sikt trasslar du bara i den dig i mer bitterhet, ilska och känslor av orättvisa. Om du vill bli av med de giftiga tankarna och känslorna behöver du använda de avundsjuka tankarna till något positivt; försök analysera hjr personen du är avundsjuk på har gjort för att åstadkomma det du vill ha och fundera på om du kan be om råd eller hjälp för att du också ska få detta eller något annat du vill ha. Försök med andra ord att vända situationen till något som kan gynna dig i stället för att sprida gift över både andra och dig själv.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeutx

www.kbtemanell.se

Vilken roll hade du i din familj?

Vilken roll hade du i din familj?

Det är vanligt att du i dina vuxna relationer intar en liknande roll som den du hade i din familj när du växte upp. Om du hade en föräldraroll och omhändertagande roll gentemot din förälder är det vanligt att du i vuxen ålder intar en omhändertagande roll mot din partner. Om du hade en roll av att bli kritiserad av din förälder kan du ofta välja en partner där du antingen har den kritiserande rollen eller rollen av den som blir kritiserad beroende av vilken personlighet du har. Ställ dig själv följande frågor för att få grepp om varför du väljer vissa typer av män/kvinnor i vuxen ålder: – Vilken roll hade du i familjen? – Varför hade du den rollen? – Vilka beteenden har du som går att associera till den rollen? – Hur känner du dig i din roll och vad leder den till för beteenden? – Har din roll ändrats med tiden? – Om din roll har ändrats, vilka mönster kan du identifiera? Gå igenom frågorna ovan och skriv ner svaren så att du kan läsa de flera gånger och verkligen förstå varför du beter dig som du gör i relationer. Det första steget till förändring är att du förstår intellektuellt, därpå kommer en lång träning av beteende förändringar.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Hantera din depression

Hantera din depression
Oavsett varför du tycker att du är deprimerad finns det strategier du kan testa för att försöka må bättre. Jag tycker att det ibland är bra att även ta antidepressiva mediciner men även om du gör det behöver du i alla fall göra en del övningar., annars kommer problemen bara tillbaka när du slutar med medicinerna.
Här kommer några förslag på strategier:
1. Fyll i ett dagschema. Om du inte har energi att fixa med det, ta din almanacka och skriv ner när du t.ex. ska gå upp på morgonen, när du ska äta frukost, vad du ska äta till fukost etc. En fallgrop här kan vara att du får impulser att skriva ner ett för ambitiöst schema, gör inte det. Se till att det är några saker inbokade på lagom avstånd från varandra, så att det inte blir en full förmiddag och ingenting på eftermiddagen, utan tat det blir en balanserad lunk mellan aktiviteterna. Om du inte kan komma på något du vill göra, fundera över vad du brukade tycka om innan du blev deprimerad t.ec. prata med en vän, ta en kaffe på fik, ta en promenad etc.
3. Jag tror att en vanlig faktor när det gäller depression ofta handlar om att du sannolikt är bra på att kritisera dig själv. Försök registrera när du kritiserar dig själv, och när du gör det, tänk “nu ska jag träna på att vara snäll mot mig själv under en period”, fundera sedan vad du skulle göra för att stötta någon närstående, gör detsamma mot dig själv.
4. Om du inte kan sluta tänka självkritiserande tankar, gör ändå långsiktigt bra saker för dig själv trots tankarna, te.x. köp en rolig tidning för att ta hand om dig själv trots att du egentligen tänker att du är en idiot och ältar att du gjorde ett misstag på jobbet.

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut
www.kbtemanell.se

Varför ljuger narcissister?

Varför ljuger narcissister?

Läs mer om narcissism i mina tidigare texter.

De flesta människor kan ljuga ibland. Narcissister ljuger dock ofta av olika orsaker. De vanligaste orsakerna till att narcissister ljuger så ofta är att de:

  • Vill undvika känslan skam och få beundran. Narcissister kan skapa en hel livslögn genom att dikta upp större eller mindre framgångar för att få beundran.
  • De vill kontrollera och manipulera. Narcissister kan t.ex. ljuga ihop olika hot vars funktion är att du ska göra som narcissisten vill.
  • Vill att andra ska tycka om dem. Narcissister kan ge komplimanger, verka anpassningsbar och ge dig uppmärksamhet för att du ska tycka om dem.
  • Få allt på det sätt de har bestämt oavsett hur konsekvenserna av det blir för dig.
  • Vill övertyga sig själva om att de är bäst. De kan hålla monologer där de berättar om hur duktiga de är dels för att övertyga dig men det kan också handla om att de vill övertyga sig själva. Om de någon gång känner tvivel kring sin duktighet kan de hålla monologer om hur duktiga de är för att övertyga sig själva om de.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Vad händer i hjärnan när du blir traumatiserad under uppväxten?

Vad händer i hjärnan när du blir traumatiserad under uppväxten?

Tidiga anknytnings trauman inträffar när du ofta blir känslomässigt stressad av din anknytnings figur som sedan inte reparerar skadan, dvs. lugnar ner dig så att du känner dig trygg. En vanlig överlevnads strategi för barn som är traumatiserade är att de dissocierar (läs mer om dissociation här). När du dissocierar som barn är det vanligt att du fortsätter med det i vuxen ålder. Det är då dessutom vanligt att du inte bara dissocierar (spacar ur) när du är utsatt för stor stress utan du kan ofta omedvetet även hantera små stress moment i vardagen genom att dissociera. Eftersom hjärnan undviker känslor genom att dissocieraleder det till att höger hjärnhalva inte utvecklar nya förbindelser när det gäller känslomässig information vilket i sin tur påverkar den känslomässiga intelligensen negativt. Höger hjärnhalva får med andra ord färre känslomässiga grenar. Vidare har forskning visat att människor som har blivit traumatiserade under uppväxten oftare har sämre aktivitet i höger hjärnhalva under minnestest.

Höger hjärnhalva dominerar när det gäller anknytning men även när det gäller uppmärksamhet. Eftersom du under en traumatiserad uppväxt tränar din hjärna att flyta iväg till andra tankar kommer du även att träna den i att bli sämre när det gäller uppmärksamhet. Höger hjärnhalva är även dominant när det gäller att processa smärta.

Höger hjärnhalva dominerar även när du ska få en helhetsbild och helhetskänsla av dig själv som person.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Hur kan du och din partner hantera varandras ilska?

Hur kan du och din partner hantera varandras ilska?

De flesta par kan känna igen sig i att det uppstår konflikter ibland. Du kanske också känner igen dig i att det är lätt att reagera på ett sätt som leder till att konflikten trappas upp.

Om din partner och du ofta hamnar i konflikter och blir arga på varandra, testa följande: (läs mer om bra relationstips i böcker av John Gottman).

Fråga er själva:

– Varför är du arg?

– Hur ser dina behov ut i den här situationen?

– Vad vill du uppnå?

– Vilka hinder ser du?

– Vad har du testat i liknande situationer tidigare och hur har det fungerat?

– Vad skulle du kunna göra annorlunda den här gången?

– Hur kan vi hjälpas åt för att gå mot samma mål?

Om du tycker att det känns överväldigande att testa den här övningen för att situationen mellan dig och din partner är infekterad, tänk att du vid nästa konflikt ska testa att själv göra en detalj annorlunda än du brukar. Tänk att det bara är ett experiment för att se vad som händer och att du sedan kan återgå till dina vanliga strategier om det inte fungerar.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Vilka människor blir narcissister offer?

Vilka människor blir narcissistens offer?

Läs mer om narcissism i mina tidigare texter.

Narcissister väljer omedvetet personer som de känner att de lättast kan börja behandla illa. Det kan ibland handla om personer som är framgångsrika inom sitt arbete eller som ger intryck av att vara starka men de har ofta någon skör punkt när det gäller bekräftelse och självkänsla. Narcissisten hittar den sköra punkten och börjar få den andra personen att känna sig viktig, sedd och bekräftad.

Den drabbade upplever ofta att narcissisten fyller ett hål och livet känns plötsligt mer roligt och meningsfullt. Snart “fastnar” den drabbade (det kan gå olika fort för olika personer) och då börjar narcissisten ta för sig mer och mer genom att köra över gränser, ställa orimliga krav, bli oresonligt arg då och då etc.

Om du har en “frisk” uppväxt där du har känt dig bekräftad, sedd och känt dig bra som du är, är det större sannolikhet att du reagerar sunt på narcissistens sätt att behandla dig och du kanske börjar backa och ifrågasätta.

Om du däremot har känt att du har ett konstant hål i dig för att du aldrig har känt dig sedd, älskad, bekräftad etc. blir du ett perfekt offer för narcissisten. Ofta uppstår det dessutom stark attraktion mellan en narcissist och en person som är van att anpassa sig efter andras behov. Narcissisten kräver att bli bekräftad och du är van att bekräfta andra vilket gör att båda kortsiktigt är nöjda. Det dröjer dock inte länge innan narcissisten börjar ta för sig mer och mer. Narcissisten blir aldrig nöjd oavsett hur mycket du ger av dig själv. Dessutom tappar narcissisten respekten för människor som inte sätter gränser.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Är vissa personer mer benägna att utveckla problem med hetsätning?

Är vissa mer benägna att utveckla problem med hetsätning?

Det är många faktorer som kan leda till att du långvarigt fastnar i problem med hetsätning. Dessutom bildas det snabbt onda cirklar så när du väl har utvecklat hetsätningsproblem kan det vara svårt att kliva ur den onda cirkeln.
Man har dock sett att personlighetsdrag som låg impulskontroll och känslomässig instabilitet kan öka risken för att fastna i problem med hetsätning. Dessutom ger en låg serotoninhalt i hjärnan ett ökat sug efter kolhydrater. Vissa människor har från början en lägre serotoninhalt medan andra får lägre serotoninhalt pga. att de bantar eller utsätts för stor stress.

Om du utsätts för stor stress eller bantar får du ofta lägre serotoninhalt vilket kan leda till ökat sug efter kolhydrater och ofta sämre impulskontroll vilket i sin tur kan leda till att du hetsäter mer och sedan är den onda cirkeln igång.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut
www.kbtemanell.se

Känner du att du tillhör en grupp eller ett sammanhang?

De flesta människor har behov av ett sammanhang och att känna sig som en del av en grupp. Det leder till en känsla av struktur, bekräftelse och kan vara ångestdämpande. Många människor känner trygghet i att vara del av en familj men om du inte har en familj kan vänner eller arbetskamrater utgöra ett sammanhang. Om du upplever att du hänger utanför och inte har någon eller något som ger dig en känsla av tillhörighet, fundera på om du har något intresse som du jan utveckla och kanske träffa andra som är intresserade av samma sak. Det kan handla om intresse för trädgård, dataspel, plocka svamp etc. Ett gemensamt mål eller intresse leder till känsla av samhörighet, att du har något att prata om, en källa till mer kunskap som du kan få och en lust att se fram emot nya samtal och nya möjligheter att göra sådant som får dig att må bra.

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut

wwww.kbtemanell.se

Har du katastroftankar om situationer som kan hända i framtiden?

Katastroftankar om framtiden är jobbiga och energikrävande. Det kan handla om många situationer och scenarion som kan leda till att du känner dig hjälplös och ångestfylld.

Försök:

Försök dela in tankarna i grupper så att du får lite bättre grepp om dem.

Ångesten handlar mycket om ovisshetsfaktorn som är svår att hantera psykiskt. Vi människor vill ofta ha kontroll och framtiden går inte att få total kontroll över, du behöver jobba med acceptans.

Försök sortera vad du kan få kontroll över när det gäller de situationer du har ångest för, tänk att du har gjort allt du kan och att du om det händer något kan säga till dig själv att du gjorde allt du kunde.

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se