Är vissa mer benägna att utveckla problem med hetsätning?

Är vissa mer benägna att utveckla problem med hetsätning?

Det är många faktorer som kan leda till att du långvarigt fastnar i problem med hetsätning. Dessutom bildas det snabbt onda cirklar så när du väl har utvecklat hetsätningsproblem kan det vara svårt att kliva ur den onda cirkeln.
Man har dock sett att personlighetsdrag som låg impulskontroll och känslomässig instabilitet kan öka risken för att fastna i problem med hetsätning. Dessutom ger en låg serotoninhalt i hjärnan ett ökat sug efter kolhydrater. Vissa människor har från början en lägre serotoninhalt medan andra får lägre serotoninhalt pga. att de bantar eller utsätts för stor stress.

Om du utsätts för stor stress eller bantar får du ofta lägre serotoninhalt vilket kan leda till ökat sug efter kolhydrater och ofta sämre impulskontroll vilket i sin tur kan leda till att du hetsäter mer och sedan är den onda cirkeln igång.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut
www.kbtemanell.se

Vilka egenskaper är vanliga hos personer som hetsäter?

Vilka egenskaper är vanliga hos personer som hetsäter?

Om du hetsäter är det ofta ett symptom på att du inte mår av olika orsaker.

Vanliga egenskaper om du har problem med hetsätning är:

  • Du har oftast problem med din självkänsla så du känner dig inte värd som person om du inte är smal.
  • Du är ofta perfektionistisk och har höga krav på dig själv. Det här innebär att du kör över dig själv och dina behov för att känna dig duktig inför någon annan eller inför dig själv.
  • Du tänker ofta i allt-eller-inget termer. Ett exempel är att om du tar en chokladbit fast du inte har planerat det, kan du lika gärna äta tills du nästan känner att du spricker för det känns som att det är kört den dagen. Du känner ofta även en stark känsla av värdelöshet.
  • Du har även ofta ett problem med impulskontroll som yttrar sig i förhållande till mat med även i förhållande till annat. Du kanske ofta upplever att du gör saker impulsivt som du sedan ångrar.

När du jobbar med dina hetsätnings problem är det viktigt att du jobbar med de underliggande problemen samtidigt som du jobbar med att få stopp på hetsätningen.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Ätstörningen är min identitet

Ätstörningen är min identitet

Läs mer om matproblem i mina tidigare texter.

Om du har haft en ätstörning i flera år kan den bli din identitet, dvs. det känns som att du är din ätstörning.

Den här processen sker gradvis genom att du med tiden rutar in ditt liv så att mer och mer kretsar kring din ätstörning. Eftersom din stora “mission” oftast är att gå ner i vikt prioriterar du detta samtidigt som du ofta gradvis börjar bortprioritera umgänge, intressen, tillställningar där man ska äta etc. Istället kanske du börjar träna maniskt eller också kanske du hetsäter och gör av med maten vilket också kan förvandlas till ett heltidsarbete så att du varken hinner eller orkar något annat.

Om du efter några år börjar se över ditt liv och fundera på vem du är och vart du är på väg kanske du inser att ditt liv består av en evig jakt efter att gå ner i vikt. Detta blir lätt en ond cirkel då du kanske så småningom när du vill kliva ut ur den onda cirkeln inte har något annat att luta tillbaka dig mot och då lätt faller tillbaka på din strävan efter att gå ner i vikt och alla de beteenden detta innefattar.

Om du lyckas gå ner i vikt och kämpar för att vidmakthålla vikten är det oftast av yttersta vikt att andra ser dig som smal och om andra slutar se dig som smal kanske du upplever att du inte är någon längre.

Om din ätstörning har blivit din identitet gäller det att du samtidigt som du jobba med själva symptomen, även jobbar med att hitta nya saker som kan bli viktiga för dig som relationer med andra människor, intressen, etc. så att du ska ha något annat att “flytta över till” när du lämnar identiteten som “den smala” eller “den vars liv cirkulerar kring mager eller nyttig mat och träning”.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Vilka skillnader finns det mellan hetsätning och alkohol och/eller drogmissbruk?

Vilka skillnader finns det mellan hetsätning och alkohol och/eller drogmissbruk?

Det finns en del likheter mellan en ätstörning och alkohol och/eller drogproblem men det finns även några viktiga skillnader.

Viktiga skillnader är att du vid en ätstörning försöker undvika att äta. Du strävar ofta efter att gå ner några kilon och du och du jobbar febrilt med att komma på hur du ska uppnå ditt mål. Dina försök bromsas dock av att du ofta, ibland varje dag tappar kontrollen över ditt ätande vilket får dig att känna dig misslyckad och ständigt rädd för att gå upp i vikt. När du går i terapi för din ätstörning behöver du bl.a. jobba med att släppa på ditt behov av att ha total kontroll över det du äter.

Vid alkohol eller drogmissbruk strävar du inte efter att undvika alkoholen utan tvärtom har du svårt att i en behandling acceptera att du behöver lämna alkoholen eller drogerna helt.

En annan viktig skillnad mellan en ätstörning och alkohol och /eller drogmissbruk är att du vid en ätstörning oftast känner obehag och rädsla när du tänker på hetsätning. Du är rädd för att tappa kontrollen och du är rädd för timmarna efter de första tuggorna (som du eventuellt njuter av ibland) som innefattar en jobbig mättnad, känslor av äckel, värdelöshet och hopplöshet blandat med en oerhörd rädsla för att gå upp i vikt. Du är tvångsmässigt upptagen med att tänka på hur du ser ut och vad du ska göra för att bli smal. Du tänker ofta att du om du blir smal kommer att tycka bättre om dig själv, få bättre självförtroende, du kommer ha lust att träna, dejta på nätet etc.

Om du har alkoholproblem är du ofta inte rädd för att bli full och du brukar inte vilja sträva efter nykterhet, tvärtom förnekar du ofta länge att du överhuvudtaget har problem med spriten. (läs forskning av Christoffer Fairburn).

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Jag har kläder som jag drömmer om att ha när jag går ner i vikt

Jag har kläder som jag drömmer om att ha när jag går ner i vikt

Läs mer om ätstörningar i mina tidigare texter.

Om du har problem med mat är det vanligt med att ha tankar av typen “när jag har gått ner i vikt ska jag lägga ner mer tid på mitt utseende och min klädsel. Jag kommer att kunna ha alla fina kläder som  nu är för små,  jag kommer att kunna visa mig på gymmet i träningskläder,  jag kommer att unna mig att gå på massage och ansiktsbehandling oftare och jag kommer att börja dejta”. Det här sättet att tänka är en stor fälla om du har problem med mat.

Sannolikheten är stor att de fina kläderna i små storlekar stressar dig på ett sätt som kanske bara ökar ditt sug efter att äta. Dessutom blir du inte motiverad av att skjuta fram alla motiverande beteenden på framtiden. Om du ska göra allt roligt när du blir smal medan du nu ska straffas genom att göra tråkiga saker hjälper du inte dig själv att uppnå det du vill. Istället straffar du dig själv för att du inte kan hantera ditt sug efter mat eller godis vilket leder till att du ofta tappar lusten eller hoppet om att det någonsin kan bli bra.

En central regel om du har problem med mat är att du ska ta hand om dig själv när det inte fungerar som du vill, du ska inte straffa dig själv. Om du straffar dig själv r sannolikheten stor att du äter ännu mer.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Tittar du dig i spegeln ofta för att värdera din vikt?

Tittar du dig i spegeln ofta för att värdera din vikt?

Läs mina tidigare texter om ångest kring mat.

Om du har ångest relaterat till din vikt är det vanligt att du ofta har impulser att titta på dig själv i spegeln, gärna även utan kläder.

Det är heller inte ovanligt att du provar kläder flera gånger innan du ger dig iväg på morgonen medan ditt humör försämras i takt med att ditt missnöje med vikter ökar.

Spegeln ger oftast en skev bild av hur du ser ut. Dels kan den göra att du ser större ut än vad du är men dessutom är det vanligt att du projicerar dina känslor på bilden så att du upplever att du ser större ut än vad du är.

Många med ätstörningar kan berätta att när de snabbt råkar se sig själva i en spegel när de passerar kan de uppleva att de ser en smal person men när de börjar titta mer i detalj ser de åter en stor person.

Om du har ätstörningar bör du inte tillbringa långa stunder framför spegeln. Försök även att titta på kroppsdelar sm du inte har ångest kring, det kan hjälpa dig att få en mer objektiv bild av dig själv.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad triggar dig att överäta eller hetsäta?

Vad triggar dig att överäta eller hetsäta?

Läs mer om matproblem/ätstörningar i mina tidigare texter om ämnet.

Om du har problem med mat börjar problemen ofta med att du känner dig för tjock och att du tycker att du behöver gå ner i vikt.

Försöken att gå ner i vikt kan ofta leda till att du börjar hetsäta eller överäta. Anledningen till det är ofta att du äter för lite eller för sällan vilket leder till att du kan bli så sugen eller hungrig att du inte kan sluta när du väl börjar äta.

Andra faktorer som kan leda till hetsätning kan vara att:

– Du känner dig uttråkad, trött, ensam eller ledsen.

– Du känner dig arg för att du har blivit överkörd men du märker inte det utan blir istället sugen på choklad.

– Du känner dig uppsvullen vilket ger dig en känsla av att du är tjock. Du jämför din kropp med andras och känner dig tjock. Du klämmer och synar din mage eller din lår och känner dig tjock.

Om du har problem med hetsätning är det viktigt att du börjar spåra orsaker till att du tappar kontrollen över ditt ätande. Det är viktigt att du förstår att suget inte bara trillar ner från ovan utan att det finns orsaker och om du tar reda på vilka orsakerna är kan du sedan ta kontrollen över din hetsätning.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Är du deprimerad och har en ätstörning?

Är du deprimerad och har en ätstörning?

Forskning har visat att du som har en ätstörning ofta också är deprimerad. Om det finns en depression är det viktigt att upptäcka den och behandla den då den kan påverka behandlingen av din ätstörning på ett negativt sätt.

Om du har en depression parallellt påverkas behandlingen av din ätstörning på följande sätt:

– Depressionen gör att du saknar energi och lust till att påbörja en behandling.

– Depressionen gör dina tankemönster negativa vilket gör att du kanske tänker att du ändå inte kommer att bli bättre så därför är det ingen idé att du påbörjar en behandling.

– Du skjuter ofta upp saker du måste göra, du får inget gjort och du känner dig misslyckad och värdelös, vilket förstärker din ätstörning.

– Du har ingen lust att umgås med andra eller aktivera dig med saker du tidigare hade lust att göra. Detta leder till att du får mer och mer tid att tänka och sysselsätta dig med destruktiva beteenden kring din ätstörning.

– Du känner mycket skuld och skam kring olika saker.

– Depressionen kan göra att du ofta tänker på döden och att det skulle vara en lättnad att dö då större delen av livet är en uppförsbacke.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag kan inte sluta tänka på mat – Övning 6

Jag kan inte sluta tänka på mat – Övning 6

Se tidigare övningar som Nina tillämpade för att bemästra sin ätstörning.

Nina tyckte att hon började se tydliga kopplingar mellan hetsätningar, sug efter onyttig mat och godis samt olika beteenden.

Hon började anpassa sig mindre efter andra, försöka få en balans mellan borde beteenden och må bra beteenden samt äta regelbundet.

Hon försökte även mer lägga märke till sina känslor och känna igen när något kändes fel.

Hon märkte även att hon både på jobbet och privat var mån om att vara duktig. Hon ville t.ex. ha det fint hemma även om hon var trött. Därför kunde hon ställa sig och städa även när hon bara ville vila. Hon resonerade att hon skulle ha lättare att vila om hon kände sig nöjd med allt runt omkring.

Nina bestämde sig för att under en vecka försöka stå emot impulser att unna sig att vila först efter att hon hade gjort saker hon borde göra. Hon bestämde sig för att unna sig pauser eller helt enkelt skjuta fram vissa borde beteenden som t.ex. städning.

Fortsättning följer…

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag äter hela tiden – Övning 5

Jag äter hela tiden – Övning 5

Fortsättning från förra texten om hetsätning “jag äter ihjäl mig”.

Nina märkte en koppling mellan att hon brände ut sig i sociala sammanhang bara för att bli omtyckt varpå hon ofta kom hem och kände sig som en urvriden trasa och då blev hon dessutom sugen på sötsaker. Det hände fortfarande att hon behövde gå ut för att handla på nätterna men oftast kunde hon begränsa mat shoppingen till kvällar, hon kände mer att hon i alla fall hade någon form av kontroll så att hon kunde hindra sig själv från att kliva ut mitt i natten.

Nina började under en vecka  även registrera beteenden under de dagar då hon fick mindre sötsug för att försöka få ledtrådar till varför de dagarna blev bättre.  Hon upptäckte att hon under bra dagar ansträngde sig mindre socialt, hon hade bättre balans mellan vila och aktiviteter och hon hade inga situationer där hon körde över sig själv för att anpassa sig efter andras behov.

Följ fortsättningen i hur Nina bemästrade sin ätstörning i kommande texter.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se