(Svenska) Hur kan du hantera ditt barns missnöje och ilska

Hur kan du hantera ditt barns missnöje och ilska?

Ilska hos barn är en känsla som kan leda till att föräldrar själva blir provocerade och beter sig på sätt som de sedan kan få skuldkänslor för.

– Om du själv har problem med att hantera din ilska när du blir provocerad behöver du ta reda på varför det är så.

Det kan handla om att du är van vid att låta dig köras över tills du till slut brister för mycket, det kan handla om att du aldrig fick bli arg som liten eller att din ilska ledde till ångestfyllda konsekvenser.

– Försök alltid se till att ilskan blir kortvarig. Utdragen ilska med kyla och utfrysning är en form av psykisk misshandel.

– Försök även se till att ilskan riktar sig mot barnets beteende, inte hans/hennes personlighet.

– Bekräfta eller validera ditt barns ilska även om du kritiserar beteendet. Det är normalt att bli arg ibland, det blir alla.

(Enligt Patricia Crittenden, expert på anknytning är det ett varningstecken om barn beter sig för bra; ser det ut att vara för bra för att vara sant så är de för bra för att vara sant).

– Klargör att du och ditt barn har olika uppfattningar men att det är dina regler som gäller i ett viss sammanhang.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför du inte på en gång ska ge tillsägelser och råd till barn och vuxna när de är upprörda?

Varför du inte på en gång ska ge råd och tillsägelser till barn och vuxna när de är upprörda?

När barn är upprörda eller gör fel blir ofta en reaktion att försöka ställa allt till rätta eller tala om hur de  skulle ha gjort istället. Du kanske själv är upprörd eller stressad och därför vill att allt ska bli bra fort.

Hjärnan är dock inte mottaglig  att tänka klart vid höga stress påslag , dvs. vänster hjärnhalva (den logiska halvan) är inte mottaglig. Det här gäller egentligen inte bara barn utan även vuxna. Du bidrar med andra ord till att trissa upp situationen ytterligare genom att bli arg eller rådgivande när någon annan är stressad eller arg.

Det du ska göra istället när dina barn(eller någon annan närstående) är upprörda är att hålla om dem och sedna kanske fråga om själva händelsen som gjorde dem upprörda. Här hanterar du höger hjärnhalva (Läs mer i Daniel Siegels bok The whole-brain child) varpå du, när höger hjärnhalva har lugnat sig och känner sig bekräftad kan övergå till vänster hjärnhalva, som är den tänkande halvan. Nu kan du diskutera alernativa strategier och ge råd.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur lär du dina barn att sätta ord på känslor?

Hur lär du dina barn att sätta ord på känslor?

Forskning har visat att om du lär ditt barn att sätta ord på sina känslor och hantera dem så ökar du deras chans mycket till att bli lyckliga när de är vuxna. (läs mer i The whole-brain child av Daniel J. Siegel).

Du övar dina barn (och dig själv också) på att sätta ord på känslor på följande sätt:

– När du frågar hur de har haft det, undvik generella frågor. Då kommer de att ofta att svara “bra” eller “dåligt”. Var mer specifik när du frågar t.ex. genom att ge förslag på olika känslor; orolig, besviken, glad, avundsjuk, nyfiken etc.

– Bekräfta känslan t.ex. rädsla istället för att vifta bort den och hjälp dina barn att istället acceptera känslor och om möjligt hantera den.

– Om dina barn är besvikna och arga över något, bekräfta känslan och berätta hur du själv kanske skulle ha känt dig i samma situation, t.ex. “jag skulle ha känt mig arg, ledsen, besviken, orolig etc.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Varför ska du förstärka att dina barn försöker snarare än att säga att de är duktiga?

Varför ska du förstärka att dina barn försöker snarare än att säga att de är duktiga?

Forskning visar att dina barn kan prestera sämre av att du säger att de är smarta och duktiga. (Läs mer i Brain rules av John Medina).

Anledningen är att du inte tränar dem på att resultat kommer som en konsekvens av ansträngning och det är något man kan ha kontroll över. Om dina barn som har fått höra att de är duktiga misslyckas är de benägna att tro att det inte finns något att göra åt saken och de känner sig misslyckade.

Om du fokuserar på dina barns resultat och inte på deras försök händer följande:

1. De ser misstag som att de är misslyckade som personer.

2. De blir mer upptagna av att framstå som duktiga än att lära sig något.

3. De blir mindre benägna att ta reda på varför de har misslyckats, de konstaterar istället att de är misslyckade och upplever ingen kontroll över det.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vilka beteenden ökar sannolikheten för att dina barn kommer att ha nära vänner?

Vilka beteenden ökar sannolikheten  för att dina barn kommer att ha nära vänner?

Forskning har visat att det finns vissa beteenden hos dina barn du framför allt kan tänka på för att de ska få nära vänner (Läs mer i Brain rules av John Medina).

2 ingredienser som talar för att dina barn kommer att få nära vänner är:

1. Du lär dina barn att reglera sina känslor. Det innebär att man under sin uppväxt lär sig att hantera sina känslor på ett sätt som gör att man som vuxen inte pendlar fort mellan olika känslor. Du lär dig att reglera dina känslor under din uppväxt bl.a. genom att få uttrycka dina känslor,  genom att  få sätta gränser samt genom att se att man kan ha konflikter och lösa dem.

2. Dina barn lär sig med din hjälp att vara snälla, förstående, förlåtande etc.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kan du bemöta barn i 6-9 års åldern när de är upprörda?

Hur kan du bemöta barn i 6-9 års åldern när de är upprörda?

När barn i 6-9 års åldern är upprörda kan du först tillämpa samma teknik som jag tycker är bra även för vuxna, du validerar eller bekräftar känslan. Det kan du göra genom att lyssna, upprepa det barnet säger och med ditt ansiktsuttryck och genom beröring visa att du vill trösta.

Jag har i tidigare texter beskrivit att höger hjärnhalva står för känslor medan vänster hjärnhalva står för det verbala och logiska tänkandet.

När barnet har lugnat sig lite kan du hjälpa det att få struktur över vad som har hänt genom att återberätta händelseförloppet. När vänster hjärnhalva bättre får grepp om händelsen kommer barnet att känna mer kontroll.

Du hjälper barnet att återberätta den jobbiga händelsen genom att pendla mellan frågor och låta barnet berätta på egen hand. (läs mer i The whole brain child av Daniel J. Siegel).

Hjälp sedan barnet sätta ord på tankar, känslor, bilder och upplevelser genom att t.ex. ställa frågor om känslor, hur det kändes i kroppen, sinnesupplevelser etc.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kan du bemöta barn i 3-6 års åldern när de är upprörda?

Hur kan du bemöta barn i 3-6 års åldern när de är upprörda?

Daniel D. Siegel, hjärnforskare har en del utmärkta förslag kring hur du kan hjälpa en 3-6 åring som är upprörd.

Siegel skriver en del om hur du kan hjälpa barn (och dig själv tycker jag) att använda både vänster och höger hjärnhalva.

Testa följande:

– När dina barn är upprörda, bekräfta först genom att lyssna, krama och se snäll ut.

– När de har lugnat sig, gå över till problemlösning (vänster hjärnhalva). Säg t.ex. “jag vet att du blev besviken över att du inte fick leka med din kompis men ditt beteende var inte ok. Vad tror du om att vi bokar en ny lektid med din kompis?”
– Hjälp dina barn sätta ord på vad upprördheten handlar om (vänster hjärnhalva). om de inte kan det, hjälp dem med stödord.

– Uppmana dina barn till att fundera ut andra sätt att bete sig, t.ex. “ditt sätt att uttrycka dig är inte ok, kan du hitta ett annat sätt?”, “kan du komma på andra sätt att hantera den här situationen på?” “kan du komma på ett sätt där vi båda kan få det vi vill ha?”

– Träna dina barn på att komma på hur de kan hantera olika situationer på, träna dem på att ta beslut, träna de på att lösa problem, t.ex. “hur kan du hantera om du är i parken och vill ha en leksak som ett annat barn har?”

– Brottas med dina barn eller få dem att röra sig på andra sätt. Rörelse är bra sätt att ändra känslotillstånd.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur hjälper du barn i 3-6 års åldern att träna sitt minne?

Hur hjälper du barn i 3-6 års åldern att träna sitt minne?

Hjälp dina barn att berätta saker som har hänt som de tycker är jobbiga. Hjälp dem att få en struktur kring sitt berättande genom att ställa frågor, hjälpa till med berättelsen, backa bandet och spola fram berättelsen så att den till slut blir sammanhängande.

– Ställ frågor kring dagens händelser. Fråga inte bara “hur har din dag varit?” utan ställ frågor kring specifika detaljer.

Spela minnes lekar, beskriv händelser som ni har upplevt tillsammans och välj ut detaljer som du hjälper till att berätta.

(Läs mer i The whole-brain child av Daniel D. Siegel och Tina Payne Bryson).

Jag tycker att även du själv kan träna ditt minne med hjälp av minnes lekar. Lek tillsammans att ni ska komma på länder på en viss bokstav eller djur på en viss bokstav etc. Lek samma lek efter någon dag igen.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

 

(Svenska) Varför kan bebisar ofta härma sina föräldrar kort efter födseln?

Varför kan bebisar ofta härma sina föräldrar kort efter födseln?

Jag har tidigare skrivit lite om spegel neuroner men jag tänkte skriva om det en runda till med tanke på att det anses vara bundet till hur det går till när du känner empati för en annan människa.

Du har säkert märkt att människor ofta börjar gäspa när de ser en annan människa gäspa. Forskare har upptäckt att när du gäspar aktiveras samma hjärnceller som när du ser en annan person gäspa. Men hela processen förutsätter att du kan räkna ut vad den andra personen är på väg att göra. Det som med andra ord händer är att du ser vad den andra personen gör, du förutser nästa beteende och du förbereder dig själv för samma handling själv.

Den ovan beskrivna processen kan vara anledningen till att bebisar ofta kan sticka ut tungan och härma sina föräldrar några timmar efter födseln.

Nästa steg i den ovan beskrivna processen är att vi inte bara kan härma andras beteenden utan även spegla deras känslotillstånd. Du kan alltså med dina spegel neuroner inte bara förutse hur någon annan kommer att bete sig utan även de känslor som är kopplade till beteendet. Du speglar alltså inte bara tillbaka utan du suger även in denn andra personens känslotillstånd. Du har säkert märkt att när når du är stressad tenderar dina barn stressade.

Hjärnforskare säger att hjärnan är ett socialt organ. Du är biologiskt utrustad för att ha relationer vilket även påverkar ditt psykiska mående positivt.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur kan du öva ditt barn på att hantera oro?

Hur kan du öva ditt barn på att hantera oro?

När du blir orolig över något blir du lätt känslomässigt “förblindad”. Du kommer ha tendens till att förstora det du är orolig för och ha svårt att tänka på något annat.

En bra teknik som du både kan använda själv och lära ditt barn är:

– Be ditt barn tänka på olika saker det ska göra under dagen (förutom orosmmonentet som te.x kan vara ett matte prov). Det kan t.ex. handla om umgänge med en bra vän, en rolig fritidsaktivitet, en film ni ska se tillsammans, en bok ni ska läsa på kvällen etc.

– Ge förslag och be ditt barn beskriva dagens trevliga händelser.

– Observera om övningen leder till minskad oro hos ditt barn. Övningen hjälper ditt barn i att distansera sig från problemet och se att det faktsikt finns annat som är trevligt fast det just då känns som att allt står och faller med provet i matte.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se