(Svenska) Många med BDD är perfektionistiska

Många med BDD är perfektionistiska

Ett vanligt drag hos människor med BDD är att de har höga krav på hur saker ska vara.

Om du är perfektionistisk tänker du ofta att ett sätt är det rätta. Det här tänket signalerar att ett enda sätt är rätt vilket är ångestframkallande. Om du tillämpar det sättet att tänka på ditt utseende så innebär det att du får ångest om ditt utseende skiljer sig lite från det du anser vara det rätta.

Om du tycker att du är perfektionistisk är behöver du generellt öva på att minska kraven på dig själv. Du kanske har höga krav både när det gäller ditt utseende och andra delar i ditt liv.

Registrera under en vecka situationer där du tycker att du har höga krav och utvärdera efter en vecka hur många situationer det blev.  Bestäm det för att du ska börja öva på att bli snällare mot dig själv, även om det innebär att du ibland kommer att känna dig misslyckad.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

 

 

(Svenska) Hur bidrar du själv till att din BDD (Body Dysmorphic Disorder) förvärras?

Hur bidrar du själv till att din BDD (Body Dysmorphic Disorder) förvärras?

Registrera noggrant dina säkerhetsbeteenden om du har problem med BDD. Säkerhetsbeteenden är beteenden som du kommer på du upplever en känslomässig lindring av kortsiktigt men som på lång sikt leder till att du trasslar in dig mer.

Håll koll på följande:

– Försöker du positionera dig på ett sätt så att din näsa t.ex. eller någon annan kroppsdel som du inte tycker om syns mindre?

– Försöker du pressa eller trycka på någon del av ansiktet, te.x. näsan så att den ser t.ex. mer rak ut?

– Försöker du ofta kontrollera och syna linjer i ditt ansikte för att du känner ångest över dem?

– Försöker du undvika sociala situationer så att du slipper ha ångest över att andra ska tycka att du är ful?

– Är du ständigt på jakt efter hår produkter för att du är orolig över att ditt hår är för tunt eller för platt eller för rufsigt?

En riktlinje kan vara att du håller koll på om dina ångest beteenden upptar mer än en timmer per dag.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Hur uppstår Body Dysmorphic Disorder (BDD)

Hur uppstår Body Dysmorphic Disorder (BDD)

Faktorer som kan göra människor sårbara för att utveckla BDD är:

– Biologiska, medicinska eller genetiska orsaker.

Du kanske har någon nära som har BDD, ätstörning eller OCD (problem med tvång).

Även om du genetiskt är mer skör eller känslig innebär det inte automatiskt att du kommer att utveckla ett problem.

– Psykologiska faktorer:

Om du har en viss typ av personlighet kan det också göra dig mer sårbar inför att utveckla en kroppsfixering. Du kanske har höga krav på dig själv och är perfektionistisk. En annan vanlig faktor är om du är blyg och tillbakadragen. Åter igen behöver inte de här dragen innebära att du automatiskt kommer att få en kroppsfixering men du blir mer sårbar.

– Miljömässiga orsaker

Det här kan handla om att du har haft faktorer i din bakgrund som har bidragit till att du har blivit fixerad vid ditt utseende. Dina föräldrar kanske betonade utseende som viktigt. Det kan också handla om att du arbetar inom ett yrke där utseende betonas, tex. modell eller skådespelare.

En annan vitkig faktor kan vara att du har råkat ut för en olycka som har påverkat ditt utseende eller också har någon annan livshändelse påverkat dig mycket.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Vad vidmakthåller din Body Dysmorphic Disorder (BDD)?

Vad vidmakthåller din Body Dysmorphic Disorder (BDD)?

Jag har tidigare pratat om att när vi mår dåligt pga. något tenderar vi att göra saker som kortsiktigt ger någon form av känslomässig lättnad men som på sikt leder till mer obehag. Känslan att vara intrasslad i en jobbiga situationer ger dessutom en känsla av hjälplöshet som på sikt kan leda till en depression.

När det gäller BDD finns är typiska beteenden som på lång sikt leder till ännu mer ångest följande:

– Du tittar dig själv i spegeln för att titta på t.ex. din näsa. Ju mer du tittar i spegeln, desto mer behov får du ofta att titta. Ofta vänder du dig för att titta från olika vinklar och ibland kanske du får för dig att det ser bättre ut om du håller huvudet på ett visst sätt eller om du undviker en viss belysning.

– Du sminkar dig ofta detaljerat för att dölja att t.ex. din hy enligt dig själv är dålig.

– Du försöker dölja en del av kroppen med kläder, te.x. med en halsduk.

– Du söker försäkringar av din familj om din fixering och du kan om och om igen ställa samma fråga.

– Du undviker fotografering för att du tycker att du ser ful ut.

– Om du är fixerad vid ditt hår (t.ex. att det är för burrigt, för glest, för livlöst, kan du hålla på och borsta och fixa med håret i flera timmar. När det gäller hår kan fixeringen vara lite olika för män jämfört med kvinnor.

– Du plastikopererar dig.

Typiska tankemönster som du har handlar om att du konstant självkritiserar och även om att du ältar förändringar du har gjort, te.x. genom att peta i huden och då får du ångest över att du själv har förstört något som aldrig kan bli som förut. En annan tankef’älla är att du hela tiden jämför dig med andra till din nackdel. Om du är fixerad vi din näsa, ser du “perfekta” näsor så fort du tittar på andra.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Se om du har Body Dysmorphic Disorder (BDD)

Se om du har Body Dysmorphic Disorder (BDD)

Om du misstänker att du har Body Dysmorphic Disorder (BDD) kan du ställa dig själv följande frågor:

(Läs mer i Overcoming Body image problems av David Veale, Rob Willson and Alex Clarke)

1. Upplever du att du har delar av kroppen som känns fel, är abnormala eller fula?

2. Har andra sagt åt dig att din/dina kroppsdelar  inte är fula eller att de inte sticker ut på något konstigt sätt och att de ser ok ut?

3. Om du summerar hur mycket tid du lägger ner på att tänka på de kroppsdelar du inte trivs med, är det en timme eller mer?

4. Orsakar din oro kring dina kroppsdelar dig ångest?

5. Leder din oro kring dina kroppsdelar till att din förmåga till studier eller arbete försämras?

6. Påverkar din oro kring dina kroppsdelar ditt sociala liv negativt?

7. Om du inte har en partner, påverkar din oro din förmåga och vilja att dejta någon?

Om du har en relation, påverkas relationen negativt av din oro kring delar av ditt utseende?

Om du har svarat ja på de första 3 frågorna och på en eller flera av de övriga frågorna så kan du ha problem med BDD och må bättre om du tar itu med ditt problem.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag känner mig så ful att jag knappt vågar visa mig

Jag känner mig så ful att jag knappt vågar visa mig

Ett problem som det har börjat talas om lite oftare de senaste åren är Body Dysmorphic Disorder (BDD). Det handlar om att du upplever att ett eller flera drag i ditt utseende är så fula att du får ångest. Du tänker ofta på ditt utseende under en stor dela av dagen. Eftersom du ofta börjar undvika att göra saker som du tidigare tyckt om kan de leda till både social fobi och depression.

BDD leder även till att du känner dig bromsad från att ha relationer eller om du har en relation så stör ditt ältande relationen.

BDD innefattar ofta mycket känslor av skam och ofta berättar du inte om problemet av rädsla för att uppfattas som fåfäng.  Fixeringen kan handla om hela kroppen, men ofta blir man fixerad vid någon del av ansiktet eller håret. Det drabbar 1% av befolkningen, lika många män som kvinnor. Ältandet handlar ofta om att du upplever att någon del av kroppen är asymetrisk eller för stor eller för liten.

Om du har BDD kan du få hjälp. Det handlar sannolikt om att du behöver jobba med din självkänsla. Människor med BDD tänker ofta på plastikoperation men märker när de opererar sig att de fortsätter må dåligt. Ofta kan de dessutom älta att de har försört något själva och att det är oåterkalleligt. Känlsan av att det är definitivt ger stark ångest.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se