Hur hanterar jag min avundsjuka?

Hur hanterar jag min avundsjuka?

De flesta av oss kan känna igen att vi någon har varit eller är avundsjuka. Avundsjukan kan ibland och för vissa bli så stor att den sätter krokben i din vardag. Avundsjukan kan dessutom ibland leda till skamkänslor pga.  att du känner dig avundsjuk.

Om du känner dig avundsjuk ofta på många människor behöver du ta reda på varför. Gå igenom din egen livssituation och titta på om det är speciella ämnen som din avundsjuka handlar om. Ofta kan du genom att gå igenom din egen livssituation komma fram till vad du själv kan göra med ditt eget liv för att förbättra din livskvalitet och därigenom minska avundsjukan. När du känner avundsjuka är det vanligt att du fokuserar på vad andra har och vad du inte har, dvs. du jämför dig till din nackdel. Försök istället att fokusera på om du själv kan göra något i ditt eget liv åt det du tycker att andra har. Helst ska du försöka att inte jämföra dig med andra alls, men om du vill jämföra dig är det viktigt att du tittar på helheter i ditt liv och andras liv. Du kanske är mer missnöjd med ditt arbete än din vän men å andra sidan kanske du har en mer tillfredsställande relation. Helhets tänket gör att du kan se att inget är perfekt hos någon. Den viktigaste strategin är dock att du fokuserar din energi så mycket du kan på dig själv och vad du kan göra åt din situation, det kommer att distrahera dina tankar från att fokusera på vad andra har som du inte har.

Normalisera även avundsjukan. Tänk att den är vanlig och att alla kan känna sig avundsjuka ibland. Normalisera känslan men undvik att agera på den. Om du beter dig elakt för att du är avundsjuk riskerar du att hamna i en ond cirkel där andra saker plötsligt också kan bli jobbiga.

Om du känner dig avundsjuk på en specifik person fast du inte brukar känna dig avundsjuk, observera om den personen pratar skrytsamt om sig själv när det gäller de områden där du har beklagat dig, detta kan också framkalla avundsjuka och då beror det inte på dig utan på att din samtalspartner försöker må bättre kortsiktigt på din bekostnad.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Jag känner nästan aldrig någonting eller väldigt lite

Jag känner nästan aldrig någonting eller väldigt lite

Läs mer om känslor i mina tidigare texter.

Om du eller andra reagerar på att du för det mesta inte reagerar känslomässigt på jobbiga situationer kan det bero på att du tillämpar undvikande mekanismer omedvetet.

Ett typiskt scenario kan vara att du för det mesta är lättsam. Du närmar dig lätt folk, du är trevlig och lätt att ha att göra med. Det du egentligen uppmärksammar som ett problem är att du för det mesta inte känner något, varken inför negativa eller positiva händelser. Du kanske bara rusar fram i tillvaron och tar dig an dina uppgifter på ett framgångsrikt men mekaniskt sätt. Utifrån sett verkar allt fungera för dig men du känner inte så mycket varken när folk uppmärksammar dig på att allt går bra för dig eller när något jobbigt har hänt.

Dina undvikande beteenden kanske innefattar att du jobbar konstant. Om du någon gång känner obehag inför din relation eller annat jobbar du ännu mer. Du kanske även dricker för mycket alkohol,  äter för mycket eller gör något annat som förstärker dina tomhetskänslor.

Om du känner igen dig i situationen ovan, tänk på följande:

  • Fundera på om du tidigare i ditt liv har känt dig mer levande; om ja, hur såg ditt liv ut då? Vad gjorde du på dagarna?
  • Tycker du att det har blivit obalans i ditt liv mellan det du “borde” göra, som arbeta, hjälpa andra etc. och det du tyckte om att göra förut; träna, sova länge etc.?
  • Gör en lista på saker i ditt liv som verkligen betyder något; sådant som du kanske sopar under mattan, t.ex. din hälsa, din relation, din träning etc.
  • Tycker du att det finns en balans mellan vad du gör för andra och vad du har för krav på andra?
  • Tycker du att jakt efter bra arbetsprestationer eller jakt  efter pengar gör att du kör över dina behov när det gäller vila etc.?
  • Registrera när du uppmärksammar någon känsla som irritation, ledsenhet, glädje etc. och sätt dig ner och försök fundera på varför känslan har infunnit sig och hur du kan ta hand om den. Träna dig på att inte sopa den under mattan.
  • Om du sopar känslor under mattan och klarar av det kommer du sannolikt i gengäld att känna tomhet, likgiltighet och kanske börja dricka för mycket alkohol, äta för mycket eller ägna dig åt något annat destruktivt.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Hur kan din avundsjuka hjälpa dig?

Hur kan din avundsjuka hjälpa dig?

De finns alltid människor du kan vara avundsjuk på och avundsjuka har funnits i alla tider. Evolutions psykologer menar att avundsjukan fyllde en funktion. När alla i naturen kämpar för att överleva måste alla tävla med varandra och då gäller det att hålla ögonen på vad andra gör och försöka bli bättre.

Ofta kan avundsjuka i vardagen handla om att du ser vad andra har åstadkommit och jämför det med vad du själv inte har. En vanlig fälla är att du tar ut en situation eller ett livsområde som du själv har problem med varpå du blir avundsjuk. Försök använda dig av din avundsjuka för att ta reda på vad som är viktigt för dig och vad du kan göra för att öka sannolikheten att åstadkomma detta. Om det är omöjligt så kan du titta på andra livsområden och se vad du har som den andra personen kanske inte har vilket kan minska din avundsjuka.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Vad händer i hjärnan när du dissocierar (stänger av eller flyter iväg)?

Vad händer i hjärnan när du dissocierar (stänger av eller flyter iväg)?

Läs mer om vad som händer när människor dissocierar i mina tidigare texter.

Dissociation är en överlevnads strategi som du tillämpar under jobbiga uppväxtförhållanden därför att det inte finns någon annan utväg. Det innebär att du vandrar iväg, en slags distraktion för att slippa känna de jobbiga känslor som situatione runder din uppväxt framkallar.

Forskning visar att det som händer i hjärnan när du dissocierar är att kopplingen i höger hjärnhalva mellan den tänkande delen (cortex) och den känslomässiga delen (limbiska systemet) bryts. Dissociation drivs fram pga. rädsla där du kämpar för att hantera den trots att du inte har någon utväg. Höger hjärnhalva kan inte få en överblick över dina minnen från uppväxten, din uppfattning om din identitet (vem du är som person), dina sinnen (du kanske upplever att du knappt hör för att du känner dig inbäddad i bomull, du ser saker i slowmotion etc.) och dina kroppsrörelser (det kan kännas som att du rör dig dig som genom vatten eller som att du inte har ordentlig känsel i dina ben när du går etc).

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Trauman under uppväxten gör att du kan dissociera – hur jobbar du med det?

Trauman under uppväxten gör att du kan dissociera – hur jobbar du med det?

Läs min tidigare text om varför människor dissocierar.

Forskning visar att när negativa känslor under uppväxten blir alltför outhärdliga, hanterar psyket ofta det genom att stänga av eller dissociera. Upplevelsen kan vara en känsla av overklighet, att allt går långsammare, att du ser dig själv uppifrån etc. Psyket gör detta för att överleva i en outhärdlig miljö och känsla, det är en överlevnadsmekanism som dock sätter käppar i hjulet för dig när du växer upp. Det leder till att du plötsligt kan drabbas av känsloutbrott utan att veta varifrån de kommer, det leder till känslor av tomhet och meningslöshet etc. I en terapi är ett sätt att jobba med dissociation att du lär dig känna igen vad du känner varpå du får öva på att uttrycka vad du känner. En bra övning för att träna på att identifiera dina känslor är att du varje dag t.ex. på kvällen går igenom vad du har känt i olika situationer under dagen. Du behöver en känslolista som du kan ha som stöd för att försöka identifiera vad du har känt under dagen. På det sättet kan du bl.a. bli bättre på att identifiera vad som stressar dig och hitta ett sätt att hantera det vilket kommer att leda till att ditt psyke inte kommer att behöva dissociera, du kommer ha ett bättre sätt att hantera stressande situationer där du kommer att uppleva mer kontroll över dig själv och ditt liv.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

Öva på att identifiera dina känslor

Öva på att identifiera dina känslor

Många människor har svårt att identifiera sina känslor. I en bra uppväxt miljö tränas du att sätta ord på dina känslor genom att dina föräldrar hjälper dig med det. Du lär dig att sätta ord på dina känslor genom att dina föräldrar ställer frågor och sammanfattar dina reaktioner. Du får hjälp att sortera bland känslor som ilska, skam, ledsenhet etc. När du växer upp i en miljö där du får trycka ner dina känslor för att du får signaler om att de är skamfylld, misslyckade eller jobbiga har du ofta i vuxen ålder tillgång till några få känslor. Du kanske ofta blir arg på ett sätt som skadar dina relationer eller du kanske alldeles för ofta känner ångest eller rädsla på ett sätt som hämmar dig i tillvaron.

Öva dig att identifiera dina känslor på följande sätt: – Gör en lista över 3 saker som får dig att känna

ilska

skam, pinsamhet, skuldkänslor

rädsla, ångest

nedstämdhet, ledsenhet, modfälld

sorg

glädje

Skriv en ny  lista varje vecka där du beskriver vad som fått dig att känna de nämnda känslorna föregående vecka.

– Registrera varje kväll vilken känsla du har känt mest under dagen, gradera den från 0-5.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

 

(Svenska) Vad fyller känslan sorg för funktion?

Vad fyller känslan sorg för funktion?

Känslan av sorg kan kännas svår att bära och även leda till känslor av panik därför att du kan känna att du inte står ut. Det kan kännas outhärdligt när du är mitt i sorgen men när den har släppt lite kan du ofta se att den har burit med sig några positiva saker.

När du känner sorg blir beteendet ofta att du drar dig undan, du blir passiv, du gråter och funderar mycket. Funktionen känslan sorg har rent biolgiskt är att den ofta leder till eftertanke. Du stannar upp och tänker igenom vad som är viktigt för dig vilket också gör att du kanske mer håller fast vid det och blir bättre på att prioritera bort mindre viktiga saker.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Skillnad mellan sund sorg och depression

Skillnad mellan sund sorg och depression 

En sund sorg kan handla om att du t.ex. sörjer för att din uppväxt har orsakat dig många felaktiga val med ångest, destruktiv ilska, skam etc. som konsekvens. Den kan också handla om att du förlorar någon person som är viktig för dig. Sorg är en naturlig del av livet och när du tar dig igenom smärtsamma processer ger dig den möjlighet att växa och bli mer berikad känslomässigt.

Depression och självkritiserande växer fram ur att bl.a. pga. tankefällor förlöjligar, förminskar och nedvärderar dig själv. Depressionen och ditt självkritiserande leder till att du inte agerar på ett sätt som skulle kunna få dig att må bra. Depressionen gör att du hamnar i onda cirklar som ofta inte avtar spontant. Depressionen brukar först avta när du blir medveten om hur du sparkar ner dig själv och ser vikten av att du börjar jobba med att bli mindre självkritisk.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Känner du dig arg och irriterad efter möte med vissa personer i din närhet?

Känner du dig arg och irriterad efter möte med vissa personer i din närhet?

Om du känner dig irriterad generellt när du träffar andra människor kanske du behöver fundera på om du är stressad, eller om du har mår dåligt och i så fall titta på orsaker till att du mår dåligt.

Om du känner dig irriterad bara när du träffar vissa människor kan det dock bero på att de lägger över sina negativa känslor på dig.

En vanlig strategi för t.ex. narcissister är att de lägger över ilska, avundsjuka, skam etc på andra varpå de känner tillfällig lättnad och kanske överläge om de har fått igång dig känslomässigt.

Om du har relationer i din närhet där du upplever att du ofta blir irriterad, fundera på följande:

– Känner du dig irriterad oavsett vad ni pratar om eller blir du irriterad när ni pratar om vissa ämnen, identifiera i så fall vilka ämnen.

– Blåser din samtalspartner upp sig själv till orimliga höjder varpå du blir irriterad? I så fall kan du observera det för att förstå varför du känner irritation.

– Blir du plötsligt avundsjuk eller eller känner du dig misslyckad när du inte brukar det? Då beror det sannolikt på att din samtalspartner försöker lägga över de känslorna på dig?

Om du kommer fram till att din samtalspartner ofta får dig att må dåligt behöver du fundera på om hur er relation ser ut och om du kanske får ta emot negativa känslor samtidigt som du får stå tillbaka med dina egna behov.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se

(Svenska) Jag känner ofta tomhet och meningslöshet

Jag känner ofta tomhet och meningslöshet

Om du ofta känner tomhet och meningslöshet kan det bero på att du omedvetet har övat dig på att stänga av dina känslor för att det kanske historiskt har varit plågsamt att känna jobbiga känslor och du kanske har upplevt att du inte har kunnat göra något åt din situation.

Om du ofta upplever tomhet och meningslöshet kan du börja med att fundera på om du på det sättet undviker jobbiga känslor.

Fundera på om du:

– Försöker trycka ner tankar och känslor som du inte tycker om genom att anstränga dig att inte tänka på dem.

– Tycker att det är ok att känna sig nedstämd ibland.

– Skulle vilja slippa känna jobbiga känslor någonsin igen.

– Känner rädsla för dina känslor.

Ett första steg är att du tar reda på vilka känslor som gömmer sig under tomheten varpå du kommer få grepp om vilka känslor du behöver jobba med eller acceptera.

Monica Emanell, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut

www.kbtemanell.se