(Svenska) Narcissisten blir känslomässigt ensam

(Svenska) Narcissisten blir känslomässigt ensam

Narcissisten blir känslomässigt ensama

Som jag tidigare sagt i min artiklar så får narcissister tillbaka för vad de har gjort mot andra människor. Det ske genom att de förföljs av känslor av tomhet ochkänslomässig ensamhet. D e misslyckas ofta mer och mer med att fly från sina känslor ju äldre de blir, helt enkelt för att kroppen tacklar av mer vilket gör att det blir svårare att springa runt och sno till sig bekräftelse av andra. Vissa narcissister inkluderar sina barn i sin narcissism (Jeffrey Young, Schemafokuserad terapi), men min erfarenhet är att de flesta inte gör det utan att de även trampar på sina barn för att själva känna sig viktiga och lyckade. Exempel är föräldrar som pressar sina barn till att vinna skönhetstävlingar, få akademisk framgång, lyckas i någon sport etc. Om de har narcissistiska drag så gör de detta för att själva skina i sina barns framgångar. Den här typen av förälder är inte intresserad av i sina barns känsloliv utan han/hon är intresserad av att skryta om sina barn, som han/hon i bra lägen anser är en förlängning av honom/henne själv. Ofta kan föräldern säga att han/hon pressar sina barn för att de ska få ett bättre liv men jag anser att själva det argumentet är själviskt. Man kan inte avgöra vad som är bäst för någon utifrån vad man själv känner. Jag tycker att det är väldigt viktigt att ta reda på hur dina barn fungerar, vad de har för intressen och talanger och sedan utgå från det. Jag kommer att skriva mer om narcissistiska föräldrar därför att jag ofta har patienter som har någon förälder med narcissistiska drag.Ju fler barn du har desto mindre sannolikhet att du får en kopia av dig själv vilket innebär att du sannolikt, om du har de här dragen kommer att pressa barnen i en riktning som går mot deras personlighet och därmed bädda för att de kommer att må dåligt vilket kan yttra sig på antingen uppenbara eller på dolda sätt. På sikt kan detta leda till att barn som känt sig pressade att vara på ett sätt som är mot deras personlighet, sedan som vuxna antingen inte vill ha kontakt med sin förälder eller har konfliktfyllda relationer, eller fortsätter vara dörrmattor utan att orka säga något. Den narcissistiska föräldern kanske hamnar i en situation då han/hon ”inte förstår hur otacksamma barnen kan vara efter alla uppoffringar som gjorts för dem” och han/hon känner sig otursförföljd och ensam.

Monica Emanell, leg. Psykolog, leg. Psykoterapeut
www.kbtemanell.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.