Om du är uppvuxen i en miljö där du kände att din familj var annorlunda än dina vänners familjer är det inte ovanligt att känslan av att vara utanför eller annorlunda, fortsätter i vuxen ålder.
Det som har varit annorlunda kan ha varit att din familj t.ex. hade mindre pengar än andras, att någon i din familj missbrukade, att någon var psykiskt sjuk, att ingen i din familj brydde sig om att skjutsa dig till aktiviteter, ha kalas eller på annat sätt visa omtanke om dina behov medan dina vänners familjer ställde upp för sina barn.
Känslan av utanförskap kan som sagt fortgå i vuxen ålder och ofta leda till att du hamnar i situationer där det kan kännas som att du har andra problem och en annan livssituation än många du känner. Det kan också leda till känslor av ensamhet och utanförskap. Du kanske egentligen inte är utanför men känslan kan vara att du inte riktigt har någon som haft en liknande situation vilket gör att du inte känner att andra riktigt kan förstå. Det kan även innebära att du kanske tycker att tar saker för givet och har haft ett lättare liv vilket ibland kanske kan göra dig irriterad.
Om du blir irriterad eller ibland avundsjuk pga. ovan beskrivna situationer, försök att inte agera på de känslorna då det kan skapa större problem både med känslan av utanförskap och med dina relationer.
Försök tänka att var och en har sin väg i livet och man ska inte jämföra sig med andra, detta är lättare sagt än gjort men går att uppnå med träning.
Monica Emanell, Leg. psykolog, leg. psykoterapeut
www.kbtemanell.se